Till min födelsedag köpte min fru mig en veckas lektioner på hälsogymmet i stan. Fastän jag fortfarande är i prima form efter att ha varit med i universitetets schacklag, insåg jag att det var en god idé att sätta igång och prova det hela. Jag ringde och bokade tid med någon som hette Tanja, vilken visade sig vara en 26-årig aerobics-instruktör och mannekäng i sportklädesbranschen. Min fru verkade mycket nöjd över att se hur entusiastisk jag var att komma igång.

DAG 1
De föreslår att jag för "träningsdagbok" för att kartlägga mina framsteg den här veckan. Inledde morgonen klockan 6. Tufft att komma upp, men väl värt det när jag anlände till gymmet och den väntande Tanja. Hon är något av en gudinna, med blont hår och ett bländande vitt leende. Hon visade mig redskapen och tog min puls efter fem minuter på motionscykeln. Hon föreföll en smula orolig över att den var så hög, men jag tror att bara detta med att stå bredvid henne i den där munderingen hon hade på sig, bidrog med ungefär tio slag. Tyckte om att se på aerobicsgruppen i full aktion. Tanja var mycket uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, fastän min mage redan värkte lite efter att jag hade hållit in den hela tiden som jag talade med henne. Det här kommer att bli toppen.

DAG 2
Gick åt en hel panna kaffe för att jag skulle ta mig utanför dörren, men jag klarade det. Tanja fick mig att ligga på rygg och pressa upp den tunga järnstången i luften. Sedan satte hon vikter på den, gud bevare! Benen var lite vingliga på motionscykeln, men jag klarade hela 1,5 kilometer. Hennes leende gjorde att det var värt allt besvär. Musklerna känns prima.

DAG 3
Enda sättet jag kan borsta mina tänder på är att fästa tandborsten på köksbänken och röra min mun fram och tillbaka över den. Jag är säker på att jag har utvecklat bråck i båda bröstmusklerna. Att köra bil var okey så länge som jag inte försökte styra. Jag parkerade ovanpå en Volkswagen. Tanja var lite otålig på mig och påstod att min jämmerlåt störde de andra tränande i lokalen. Motionscykeln gick illa åt min bröstkorg så att jag gick över till trappmaskinen i stället. Varför uppfinner någon en maskin för att simulera en aktivitet som har blivit helt förlegad i och med uppfinningen av hissar? Tanja sa att regelbunden träning skulle få mig att leva längre. Jag kan inte föreställa mig något värre.

DAG 4
Tanja stod och väntade på mig med sina vampyrtänder och ilsket brummande. Jag kan inte hjälpa om jag var en halvtimme försenad, det tog mig den tiden bara att knyta mina skor. Hon ville att jag skulle lyfta hantlar. Inte en chans, Tanja. Jag gömde mig på toaletten tills hon skickade ut Lars för att leta efter mig. Som straff tvingade hon mig att prova roddmaskinen. Den sjönk.

DAG 5
Jag hatar Tanja mer än någon människa någonsin har hatat en annan människa i världshistorien. Om det funnes någon del av min kropp som inte gör extremt ont, så skulle jag slå henne med den. Hon tyckte att det nog vore en bra idé att arbeta med mina triceps. Då kan jag tala om en sak för dig, Tanja, jag har inga triceps. Och om du inte vill ha märken i golvet, ge tusan i och ge mig några skivstänger. Jag vägrar att ta på mig ansvar för skadan, det är du som har gått på sadistskola som bär skulden. Motionscykeln kastade in mig i min egenskap av kemilärare igen, vilket gjorde vansinnigt ont. Varför kunde jag inte ha blivit någon mera idylliskt som exempelvis musiklärare, eller studerat samhällsvetenskap?

DAG 6
Fick Tanjas meddelande på telefonsvararen; hon undrade var jag är. Jag saknade styrkan att använda tevens fjärrkontroll, så jag tittade på barnprogram elva timmar i sträck.