Historik kring de eteriska oljorna

Användandet av eteriska oljorna går långt tillbaka i tiden. Det finns målningar i de franska Lascauxgrottorna i Dordogne som ger indikationer på ett medicinskt användande av örter 18 000 år f.Kr.

8 000 år f.Kr nämner den kinesiske Kejsaren Huang Ti örtmedicin i sin bok "The Yellow Emperior´s Classic of Internal Medicine"

Det är framför allt från Egypten som vi känner till bruket av eteriska oljor. Utgrävningarna vid pyramiderna ger många exempel på användadet av eteriska oljor samt att de fungerade. Detta inte bara genom att det finns nedtecknat på de funna papyrusrullarna. Tutankhamon insveptes efter sin död i myrra och cederträolja. När han hittades 3 300 år senare såg han rätt bra ut för sin ålder....

Från Egypten spred sig sedan kunskapen vidare till Grekland och Rom. Hippokrates som levde för 2 500 år sedan anses vara "läkekonstens fader" Han skrev bl a " Vägen till hälsa är att få ett aromatiskt bad och en väldoftande massage varje dag" (fritt översatt).

Kejsar Nero som tyckte om dofter nästan lika mycket som orgier lät spruta ut rosenvatten i sin matsal för att gästerna skulle bli av med sin huvudvärk och göra dem på humör för det som skulle komma sedan.

Kunskapen spred sig så sakta vidare upp genom Europa. Det var framför allt munkarna som tog kunskapen till sig. Den första engelska boken i ämnet kom på 1200-talet. På 1500-talet användes doftvatten i stället för tvål. I kampen mot kolera och pest användes ofta oljor och rökelser. Handskmakarna (som dränkte sitt läder i oljor) och de som arbetade med tillverkning av parfymer klarade sig bättre än befolkningen i övrigt från epidemierna.

De som kände till kunskapen fortsatte att använda sig av den – fram till slutet av 1800-talet då läkekonstens utvecklingen och det moderna samhällets frammarsch medförde att det primitiva sattes på undantag till förmån för vetenskapen.

Irokesindianerna i Nordamerika drack extrakt från granar för att förhindra skörbjugg – i dag vet man att den är rik på C-vitamin. Maorifolket på Nya Zeeland behandlade dysenteri, sår och brännskador med hjälp av manuka – idag vet man att växten är mer än 10 gånger starkare än karbolsyra som är det vanligaste antiseptiska medlet i vårt moderna samhälle.

Även idag används eteriska oljor mycket. Mest vid smaksättning av mat och vid parfymstillverkning.

Ordet aromaterapi har bara använts i ca 50 år. En fransk kemist, Réné-Maurice Gattefossé, myntade ordet. Detta efter det att han bränt sin hand i sitt laboratorium och doppat den i den enda vätskan som fanns i närheten, en skål med ren lavendelolja. Då upptäckte han oljans förmåga att läka brännsår och använde återstoden av sitt liv till studera de olika oljornas egenskaper.

Till aroma-index