Mats Lind är, trots sin ungdom, en banbrytare. Det ena ger det andra. Nya vägar öppnas. Spåren efter Lind i Lund, som han också kallas, är många, mångskiftande och tillgängliga för många.

Redan l972-73 deltog Mats i ett forsknings- och utvecklingsarbete vid Lunds universitet om digitala kartor, något som Svenska lantmäteriverket vid den tiden ansåg onödigt. Under hans tid på Lunds stadsarkitektkontor planerade han för fritidsområdet Skrylle och för Rögle dammar; han initierade fisket som så många gläder sig åt i dag.

Mats har småländsk bakgrund. Hans "egen" berggrundskarta finns i BBB:s gröna tillsammans med hans andra berggrundskartor från alla svenska landskap. Detta är ett utsnitt, hela kartan kan du se här.

Som regionplanerare i Sydvästra Skånes kommunalförbund från mitten av sjuttiotalet har han ensam och tillsammans med andra, bl. a. inom Romeleås- och sjölandskapskommittén och Stiftelsen för fritidsområden i Skåne, planerat och utfört regionplan, cykelleder och cykelkartor, vandringsleder samt strövområden som Järavallen med dess nya sjöar och Snogeholm med fiske, handikappleder och naturskola. Under sin tid på SSK koordinerade han kampen mot almsjukan och kämpade mot SJ:s hot om nedläggning av lokaltrafiken i Skåne.

Kommunalförbunden köpte då egna tåg som Mats inredde och färgsatte. Han designade de ursprungliga pågatågen i blå-vit-lila och lät väva upp tyget i smyg i Holland. SJ förordade galon mot vandalisering. Mats tänkte tvärtom: det man älskar förstör man inte. Ungdomen visade att man älskade tågen. Någon vandalisering förekom knappast alls.

De ursprungliga populära blå-vit-lila Pågatågen, som kom till för att SJ ville lägga ner lokaltrafiken, har Mats färgsatt och inrett. Tyget lät han väva upp i smyg i Holland. Den lila färgen har han hittat på, liksom att man kunde måla diagonaler på korrugerad plåt, men han är inte skyldig till den designlösa "lilafieringen".

Samma linje -det man älskar är man rädd om- följde han då han tillsammans med hustrun Birgitta, redaktör och delägare i företaget Lind i Lund, i mitten av åttiotalet var kampanjledare för hela det skånska friluftslivet.
Naturvårdsverkets kampanj Nära till naturen fick på sina håll i landet utstå kritik. I de båda skånelänen bands friluftsorganisationer under mottot Allas rätt till naturen samman med varandra och med kommun, domänverk, landsting och länsstyrelser - ja, hela etablissemanget. Många hade roligt. Många kom ut. En del hade inte varit ute på många år - som pensionärer och handikappade.

Naturen betyder mycket för Mats. Som kampanjledare för "Allas rätt till naturen" lärde han många att hitta dit. Hans skogslind finns i bl. a. Lexikon 2000.

Roligt hade också Mats och Birgitta själva - inte minst som aktörer i mullepappan, Gösta Frohms och Jan åke Hillruds miljöopera Slaget om dungen. Miljöoperan handlar om hur några barn försöker rädda sin närmiljö. Stadens politiker vill dra en väg rakt genom en dunge som barnen älskar och brukar leka i. Kampen blir svår, men till sist accepterar politikerna efter övertalning och milt våld ett annat alternativ: för barnens och framtidens skull. Miljöoperan engagerade många: lärare och elever vid Lerbäckskolan, Lerbäckskolans hem- och skolaförening, vars ordförande Mats var, friluftsfrämjandet och närpolisen. Föreställningar gavs på Snogeholm och Malmö muséum, i Norrvikens trädgårdar och på Krapperups borg, där den ena av föreställningarna var vikt för Bokförlaget Bra Böcker. Men det var nog inte många som kände igen den egna illustratören Mats i den fantastiska skapelse Entreprenad AB så vänligt ställt till förfogande: Mats var "monstret"-grävskopan som efter beslut i byggnadsnämnden skulle "äta upp" barnens dunge.

Demokratifrågan har alltid legat Mats varmt om hjärtat. Inom Hem- och skola verkar Mats bl. a. för en öppnare attityd i grundskolan och för en bättre trafikmiljö för barnen. Han har varit ordförande i Malmödistriktet och är fortfarande ordförande i HoS:s sammarbetskommitté i Lund. Det var i egenskap av ordförande i Lerbäcks hem- och skola, som Mats - bl. a. tillsammans med skolans rektor - grundade ett djupt engagemang i den planerade utbyggnaden av dubbelspåret genom Lund. Frågan är om ansvariga politiker och tjänstemän, likt deras motsvarigheter i Slaget om dungen -de "förvuxna" som barnen kallar dem - så småningom tar sitt förnuft till fånga: för barnens och framtidens skull?

Banverket vill bygga nytt dubbelspår genom Lund i den enkelspåriga lokaljärnvägens sträckning, en sträckning som ungefär fram till Berlinmurens fall var relativt lågtrafikerad. Järnvägen byggdes för l00 år sedan när ingen bebyggelse fanns i närheten. Sen dess har förutom flerfamiljshus och enfamiljsfastigheter Lerbäckskolan och de båda Gunnesboskolorna byggts mycket nära järnvägen.
Mats har vidareutvecklat kommunens alternativa järnvägssträckning. Han ansökte hos kommunen om att få distribuera detta väl utvecklade och väl underbyggda förslag till kommunens invånare och efterlyste, för att effekterna av en järnvägsutbyggnad skulle åskådliggöras, en översiktsplan.

Mats var själv mycket aktiv i arbetet med den nya plan- och bygglagen och engagerades av kommunförbundet för att utbilda politiker och tjänstemän i den nya lagen. När han i sin egenskap av Lerbäckskolans Hem- och skolaordförande l99l tillskrev regeringen om behovet av en lag som reglerade utbyggnaden av järnvägar mötte han gensvar, men det dröjde ytterligare några år innan en sådan lag trädde i kraft.
Mats undervisar fortfarande på Lunds universitet i fysisk planering.

En annan sida av Mats som delgets många är hans mer än tjugofemåriga arbete som lexikonillustratör. Till Bokförlaget Bra Böckers gröna lexikon rekommenderades Mats av professor Carl H Lindroth. Mats hade för Bengt-Olof Landins på Zoologen i Lund räkning bl.a. tecknat en sällsynt skalbagge Brusewitzi som femtioårspresent till illustratören Gunnar Brusewitz.

Mats fastnade först i insektsvärlden - han illustrerade åke Sandhalls böcker om småkryp, fjärilar, skalbaggar etc. - men sedan han slussats in på BBB fick hans mångsidiga kunskaper spelrum. Kamratskapet under förlagets grundare Rolf Janson var mycket gott: band knöts mellan vetenskapsmän, redaktörer och övriga medarbetare. Så tillkom t. ex. Mått och män som Mats illustrerade åt Sten von Friesen.
Här är vi hemma och Hajens rike. När projektet med Nationalencyklopedin skulle starta kontaktades Mats en sen kväll av en medarbetare på BBB: vi har letat överallt men inte hittat någon som du. Mats utarbetade bildplanen för NE, men avböjde erbjudande om fast arbete som bildchef. Mats valde att fortsätta med BBB:s gröna parallellt. Och han fick fullt upp att göra! I första bandet av NE var han i princip ensam tecknare och under NE:s utgivning har det blivit ett par tusen bilder av "Lind i Lund".

Oxen är Mats stjärntecken. Alla andras stjärnbilder finns med i "Alla våra stjärnbilder", som innehåller kartor och spännande historier. Detta är ett utsnitt, hela uppslaget kan du se här.

Sin illustrationsteknik har Mats varierat och utvecklat under de år, halva sitt liv, han varit verksam som tecknare. De första insektsbilderna, även Brusewitzi, var i pricktuschteknik. Han har målat akvareller, bl. a. av en livmoder samtidigt som han själv för första gången skulle bli pappa. även de bilder som bildat underlag för skyltar i naturreservat var akvareller och de julkort som han vid den tiden gjorde i kombinerad tuschprickteknik och akvarell sattes upp på väggarna som "tavlor".
Vid den tid då Här är vi hemma och Mått och män gjordes var det ritplast som gällde, ett nog så pilligt arbete när man, som Mats, i stor utsträckning ägnar sig åt rigoröst utförda kartor.

Det började med insekter. Det har blivit många med åren: Brusewitzi följdes av illustrationer i Åke Sandhalls böcker. Mats flugor finns i lexikon 2000.

Så småningom tog den digitala tekniken överhanden. Mats var mycket tidigt ute med den tekniken. Inte många förstod hur den skulle hanteras: hans material blev felmonterat t.o.m. i den annons som förkunnade hans nominering till Apples "Guld- äpplet". I landets större tidningar poserade han i hel- och halvsidesannonser naknare än naken - hela inkråmet syns - framför Henry Moores staty på Skissernas muséum i Lund. Inälvorna "passade in" tack vare datorteknik, en ovanlig företeelse på den tiden. Så ovanlig att till och med en datatidning fick det hela totalt om bakfoten: Apple anklagades paradoxalt nog för att vrida tiden tio år tillbaka!

Tack vare den nya tekniken och ett nära samarbete med Berlings, nuvarande Elanders- Berlings, i Arlöv har Lind i Lund själv och tillsammans med andra skrivit, producerat, illustrerat och formgivit ett stort antal fackböcker - förutom tidigare nämnda - bl.a. Människokroppen (Liber), SE SKÅNE - 5l0 utflyktsmål med utförliga kartor (Esselte Kartor), Spelglädje i Lundagård (Studentlitteratur) och Alla våra stjärnbilder (Liber utbildning).

I mitten av 80-talet fick Mats verkligen SE SKÅNE. Femhundratio utflyktsmål - det blir ett i veckan i tio år! Fyrtiotusen andra, även i Tyskland och Danmark, har boken som också är flitigt utlånad på bibliotek.

Födelsedagen firar Mats med familjen - som förutom hustrun Birgitta består av de välsjungande barnen Tor och Signe - och med att tillsammans med en vän från studietiden begå premiären av Lundaspexet Uarda. (Fyrtioårsdagen firade han i LO-borgen i Stockholm eftersom Naturvårdsverket valt att förlägga sin stora kampanjledardag till just detta datum, den 29 april l988.

Den som på något sått vill sända Mats en födelsedagshälsning kan göra det till lindilund@swipnet.se