Det första intrycket av en ny bekantskap är viktigt - det gäller också vid första mötet med en ny webbplats. För en seende person handlar det om linjer och ytor, om samspelet mellan form och färg. Färger och kombinationen av färger är viktiga för att urskilja och ta till sig det presenterade materialet. Varje människa har sitt personliga sätt att uppfatta färger. Inte minst synsvaga personer är beroende av klara rena färger med god kontrast. Det är viktigt att inte bygga viktig information bara på en skillnad i färg, t ex länkar i lätt avvikande färg, utan understrykning. Också dyslektiker kan vara mycket känsliga för färger och mår bra av att själv få välja färg på sidans olika delar.
En sida som arbetar med dov färgskala och mycket otydliga övergångar mellan olika fält är det holländska Open University, Open Universiteit Nederland. Till skillnad mot sin brittiska motsvarighet har man inte tänkt på tillgänglighet för funktionshindrade. Texten är liten med dålig kontrast, och en del av den presenteras i form av vågrät rullande textrad. Grafiken är raffinerad. Det är en mycket estetisk startsida.
För gravt synskadade saknar ju färgen betydelse. Men handlar det om bilder, speciellt informationsrika, betydelsebärande bilder, måste de förses med beskrivande texter, som gör att någon som inte ser ändå får tillgång till informationen. Man måste också tänka på att presentera text som text, inte som bild. Om knappar, ikoner eller image-maps används måste all information finnas också som s.k. alt-text.
Ovanstående vill jag illustrera med ett exempel på presentationer av samma sida, med resp utan bildfunktion i webläsaren. Exemplet kommer från SSVH:s demo av kursen Svenska repetition. Det är en tilltalande kurs, byggd som en deckargåta, befriande lite skolboksaktig. Det är lätt att fångas och vilja gå vidare. De moment som är åtkomliga i demoversionen är aktiverande: dra-och-släpp-övningar med omedelbar återkoppling. Presentationen är grafiskt tydlig med enkla och klara instruktioner. Detta upplägg är som gjort för en människa med läs- och skrivsvårigheter.
Jämför själv normalpresentationen med den sida som den synskadades talsyntes har att hantera. Eftersom merparten av texterna är inlagda som bilder, utan förklarande alt-texter, blir övningen nu meningslös. En gravt synskadad person arbetar dessutom aldrig med mus; det är tangentbordet och kortkommandon som gäller. Alla moment som bygger på mushantering, typ dra-och-släpp, blir därför otillgängliga. Sidan - så idealisk för dyslektiker - fungerar alltså inte för en icke-seende person.
En dyslektiker och en gravt synskadad har alltså motsatta behov när det gäller bilder - en utmaning för envar som vill konstruera sidor, tillgängliga för alla.
Vad ljudet beträffar sammanfaller behoven. Såväl synskadade som dyslektiker har en god vän i sin skärmläsare med talsyntes. (Kvalitén har förbättrats markant på senare tid, och "plåtniklas" är ett minne blott. Tekniken klarar såväl uttal som rytm och prosodi.) Men det allra bästa är naturligtvis inläst eller intalad text i streamade ljudfiler. Webbsidor som erbjuder valmöjligheten "lyssna", helst med tillhörande volymkontroll, är en välsignelse för många funktionshindrade - men också för andra, som tycker att det är jobbigt att läsa från skärmen. En (numera inaktiv) webbplats som ger den möjligheten är ReLS, Resurscentrum Läs- och Skriv, www.rels.bollnas.se.
En plats som leder besökaren in i sin värld mycket medvetet med ljud och bild och med ett absolut minimum av text är kommunikationskonsulterna Springtime.
Ljud som stämningsskapare - olika typer av musiksnuttar - ger förstås olika effekt på olika människor. Själv kände jag mig tveksam till ljudillustrationen i SSVH:s kurs Svenska repetition. Vad tycker du?