Innehållsförteckning för Höstlöv nr 146, maj 2002

Från ordföranden
Sista månaden i kyrksalen
Sommaren det hände
Riksteaterhuset i Halllunda
Besök på Bellmanmuseet 13 mar
Grönland
Grattis Stockholm, 750 år
Hallwylska palatset
Dikt
Påskmacka med trubaduren Håkan Steijen
Bordtennis
Öppet Hus den 2 april, sång och musik av Sven-Erik Österberg
Varför är det djurnamn på kinesiska år?
Vi hälsar följande nya medlemmar välkomna:
Från utflyktskommittén

Från ordföranden
Tiden går fort, redan slut på denna termin, men nu går vi ju en härlig tid till mötes med blommor, sol och värme. Vi får hoppas att vi också kan njuta av den.

Lokalfrågan har ju ofta varit på tapeten sista tiden. Att vi är utkastade från kyrksalen känner väl de flesta till vid det här laget. Ny lokal blir Fruängsgården där vi har avtalat att få vara tisdagar mellan 12.00-15.00 från och med den 3 september. Jag hoppas att ni alla har möjlighet att komma lika mangrant dit som ni har kommit till kyrksalen.

Jag vill också tacka er alla som ställt upp tidiga mornar för att dra in pengar till föreningen genom uppdraget vi har till tidningen Metro.

Även tack till alla andra insatser många av er gör.

Jag önskar er en skön vår och sommar!

Per-Olof Nilzon

Sista månaden i kyrksalen
Vi får väl göra så gott vi kan på tisdagarna i kyrksalen denna månad maj innan vi blir utrensade från templet. Det blir i och för sig inga speciella sorgeandakter eller galaföreställningar inför flyttningen, utan vi behåller tidigare månaders framgångsrika blandning mellan musik, sång och prosa, mellan underhållning och information i vår sköna "kafferepsvärld".

Kom, kom, kom och känn er som hemma!

........al fine kyrksalen. Vi ses igen i Fruängsgården, troligen tisdagen den 3 september kl 12.00. Trevlig sommar!

Hans L Hellström
Massor med jubileumsfirande i maj och hela sommaren

Räkna de jämna "fyllarna" blott, så blir de ändå ganska många:

1912 i juli; Julia Eriksson

1922 i maj; Svea Krieg; i juni; Kjellrun Andersson och Margit Hansson; i juli; Arne Tysén, Viola Hernfjäll, Lennart Thörne och Britta Sjöberg; i augusti; Lennart Hagström och Arne Nordzell

1932 i maj; Kjell Olofsson och Florence Karlsson; i juni; Karl Gustaf Klingberg, Eva Gandils, Ingrid Björling, Lars Gandils och Gertrud Gren; i juli; Rosa Bolin och Gun Fyhr; i augusti; Ulla Schüberg

Varma gratulationer!

Sommaren det hände
1912, som alla vet, då var idrottssverige huvudaktören med de framgångsrika olympiska spelen i Stockholm. Sverige blev andra nation efter USA och bärgade inte mindre än 65 medaljer, varav 24 av ädlaste valör. En alldeles speciell OS-medalj tilldelades Charlotte Wertzäll, landshövdingska från Västerås. Hon deltog inte själv i spelen men slog ett rekord som hittills står sig ohotat, nämligen att som stolt moder se hela sex söner på tävlingsarenorna. Ytterligare ett "sidanomrekord" som nämndes i pressen var att Stockholmspolisen var champion i grenen "gripande av ficktjuvar". Redan inledningsveckan finkades hela fem internationellt kända sådana fingerfärdiga bovar, som fick tillbringa resten av spelen bakom lås och bom. Vårt sommarbarn föddes på självaste maratonsöndagen och bör alltså ha en medfödd fallenhet för långlopp. På gatorna kämpade löparna i besvärande hetta och bäst i tävlingen lyckades en duo från Sydafrika, McArthur och Gitsham. Bästa europé var svensken Sigge Jakobsson på sjätte plats.

1922 hände förvisso mycket på de aktuella födelsedagarna, men på grund av tidsbrist har de denna gång inte kunnat ägnas special-rapportering. Förlåt! Du, som saknar glimtar detta år från din födelsedag kanske finner tröst i att du kanske stämde in på någon notis från din 70-årsdag här i Höstlövet. F.ö. är det kanske så att det är roligare för dig att känna igen dig bland brottstyckena från din 10-års sommar, som presenteras nedan.

1932 var ju åter igen ett olympiaår med framförallt svenska brottarframgångar med sex guldmedaljer, varav två i fribrottning, Ivar Johansson och Johan Richthoff. I den klassiska grekisk-romerska klassen hette medaljörerna Erik Malmberg, Ivar Johansson, Rudolf Svensson och Calle Westergren. Naturligtvis fick vi även en guldmedalj i paradgrenen modern 5-kamp. Årets man var J. Oxenstierna. Men detta var ju i slutet av sommaren och vi börjar ju firandet i maj: På första födelsedagen överlämnas jagaren "Klas Horn" till kustflottan och legendariska Anton Johansson från Åtvidaberg väljs in i FIFA-styrelsen, som också börjar med en uppmjukning av amatörreglerna. Ute i världen händer att Japans premiärminister blir mördad av officerare tillhörande fasciströrelsen "Svarta Draken". Våldsamma strider mellan hinduer och muslimer i Bombay. I juni beviljas amnesti till de journalister som dömts för smädelse och ärekränkning i samband med Ådalshändelserna i maj 1931. Tyska regeringen beslutar föreslå upplösning av riksdagen och utlyser riksdagsval till slutet av juli. Brännkyrka och Enskede församlingar skiljs, och en våldsam snöorkan (!) isolerar

övre Norrland. Förlovningsrykten om Sibylla och prins Gustaf Adolf bekräftas. Greta Garbo låter meddela att hon uppgivit planerna på att återvända till Europa. Hon tecknar nytt kontrakt i Hollywood med ett veckogage på 15.000 dollar. Efter ett tidigare misslyckat försök (flygaren förolyckas) diskuteras på nytt planer på att framställa en fotografisk flygkarta över Sverige. I ett aktuellt fall konstateras att den som utträder ur svenska kyrkan inte medges rätt att konvertera till islam. Endast andra kristna samfund (t.ex. baptist eller katolik) accepteras som ny religiös hemvist. I Göteborg presenteras en generalplan för utbyggnad av Sahlgrenska sjukhuset. Juli bjuder på tvivel, anklagelser och dyrkan i diskussioner kring undergörerskan Beda Wallin, som också granskas av kriminalpolisen för eventuellt åtal. Internationell kriminalitet oroar i Europas huvudstäder, inte minst i oroshärden Berlin. Regeringen i Preussen avsätts och militärdiktatur införs enligt beslut av Rikskansler von Papen, Undantagstillstånd i Berlin och Brandenburg. Utöver olympiaden en notis i augusti om den äventyrslystna Anna Cederblom, som reser runt i Europa i en jolle med aktersnurra. På Medelhavet har hon fått båtens roder sönderslaget av en delfin och drivit omkring 36 timmar innan hon hittats, djupt medtagen. Men fortsatte sedan sin spännande livsstil.

...och litet, "javisst ja" - sommarminnen

från 1942, en sommarsäsong som var Gunder Häggs, med inte mindre än 6 nya världsrekord

1952, då en svensk DC3 försvinner över Östersjön och ett Catalina-plan som söker efter DC3-an blir nedskjutet. Vi får passfrihet mellan de nordiska länderna

1962 tystas Radio Nord och säljs ett av de första större svenska bolagen till utländska intressenter; Findus till Nestlé. Flera skulle följa.

1972 läggs världens längsta radioprogram ned; "Barnens brevlåda" upphör efter 1785 program. 1- och 2-öringarna försvinner som betalningsmedel

1982 tillstyrker riksdagen start av JAS-projektet och

1992 beställer försvaret 110 plan; löntagarfonderna upplöses och den invandrarfientliga "lasermannen" grips

2002 får vi själva skapa nya minnen eller njuta av tidigare.

Varsågod och minns!

Hans L Hellström

Riksteaterhuset i Hallunda
Den 6 mars åkte ett 20-tal medlemmar till Riksteaterhuset i Hallunda. Vi togs emot av Elisabeth Westrup som skulle bli vår guide på vandringen genom detta stora hus. Hon inledde med presentation av Riksteaterns tillkomst, syfte, uppbyggnad och ägande. För snart 70 år sedan skrev dåvarande kulturministern Arthur Engberg direktiv till en statlig utredning. Den gick ut på att hela vår befolkning, oavsett var man bor, skulle komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst, vilket tidigare bara varit till för storstadsscenernas publik.

1933/34 startade Riksteatern. Ett stort antal teaterföreningar bildades runt om i landet redan de första åren. Dessa, nu 240, är grunden i Riksteatern som är en obunden ideell förening, med en kongress som högsta beslutande organ. Teaterföreningarna är de som arrangerar föreställningarna ute i landet allt från drama, komedi, dans, ja praktiskt taget allt i kulturella föreställningar. Med ett 70-årigt turnerande inom Sverige och utomlands har Riksteatern blivit världsunik. Under år 2000 gjordes 2 355 föreställningar inför 430 000 åskådare. För detta stora turnerande krävs mycket planering och förberedelsearbete. Vi fick på vår rundvandring se delar av detta arbete i olika ateljéer, bl a tillverkning och målning av kulisser och annan rekvisita Här är det nödvändigt att få fram detaljerna så naturtrogna som möjligt men samtidigt lätthanterliga för transporter till olika spelplatser men också för förflyttning på scenen. Väv och tyger måste handhas så att de ser natur- och tidstrogna ut. Nya tyger måste göras så att de ser gamla och slitna ut beroende på pjäsen. Peruker kräver mycket arbete och de tillverkas med samma metoder som för 200 år sedan. I skrädderiet sys alla dräkter till den egna produktionen, men för att jämna ut arbetsbelastningen utförs även beställningsarbeten till andra teatrar. Använda kläder och annan utrustning finns i förråd, men på grund av besparingsskäl hade mycket gallrats bort och sålts, allt för att minska lokalbehoven. Det är inte ofta som kläder från en uppsättning kan användas i en annan produktion. Vi såg också repetitionslokalerna avsedda för olika ensemblers repetitioner samt en dansstudio med specialinlagt golv för att skona dansarnas fötter och ben. Det kan nämnas att Cullbergbaletten är en stor del av produktionen inom riksteatern. När dekor, kläder, övrig rekvisita, elbelysningsutrustning etc, som behövs för en föreställning är framtaget, packas allt i lådor för transport med långtradare till den lokal som beställaren har anvisat. Där börjar uppsättning av utrustning så att föreställningarna kan börja på utsatt tid. Ofta är det bara en föreställ ning på respektive ort varför allt skall rivas och packas direkt efter ridåfallet för transport till nästa beställare. Detta är en unik teaterform och fungerar tack vare stort engagemang av frivilliga krafter. För skådespelarna blir det ibland att hjälpa till med sådant som fasta teatrar har anställd personal till. Vi behövde inte hjälpa till vid vår föreställning utan fick allt serverat av en mycket trevlig guide som var så välplanerad att vår final begicks i kafeterian. Våra två regissörer Margareta och Gerd skall ha stort tack för en fin iscensättning av utflykten.

Lennart Spångberg

Besök på Bellmanmuseet 13 mars
Carl Michael Bellman föddes i Stockholm den 4 februari 1740 som äldste son i en aktad ämbetsmannafamilj på Söder. Fadern var lagman och farfar var professor i vältalighet i Uppsala. Morfar var kyrkoherde i Maria Församling. Det var på Söder han såg sina urspårade figurer Fredman, Mollberg, Movitz m fl. Dessa använde han sedan i sin diktning och epistlar. Som 17-åring anställdes han i Riksbanken och senare i Tullen och blev 1776 på Gustav den tredjes rekommendation sekreterare i nummerlotteriet. Han blev även hovsekreterare.

Bellman gifte sig 1777 med Lovisa Grönlund, och blev far till fyra söner. Han avled 1795 efter en längre tids sjukdom. Han debuterade som helt ung med visor av skiftande stilarter. Från 1760-talet tillkom Bachi Ordenskapitel, som 1783 kröntes med Bachi Tempel. 1790 skrev Bellman de sista Mjuka Djurgårdspastoralerna: Ulla min Ulla, Liksom en herdinna, Vila vid denna källa m fl.

1759 var den fösta gång han kom hem till sin mor och var plakat efter en fest hos den Holländske ministern Martevill på Söder där de tagit sig ett Pontak-rus. Han skrev senare:

Jag kom hem så röd och skön/eftermiddagen mot fyra/då till dagens aftonbön/man såg folket sig utstyra./Mina systrars pjåkiga,/med bindemössor syntes niga./Men jag, rosenblommig stiga/till min mor och kjortlarna./Min Carl Mickel sade hon/hwar min gåsse har du warit/åh, min mor jag har erfarit/en något stor portion./Ja så, så, så Calle lilla,/luta nu ditt huvud ner/lägg dig på mitt knä jag ber/wet din mor will dig ej illa.

Nu härskar här i Bellmanhuset Par Bricole ett ordenssällskap som leder sitt ursprung från Bellmanlotteriet. PB har alltid odlat sång och musik. Vår utflykt avslutades i Riddarsalen med sång av vår trubadur som var med oss hela visningen med "Fjäriln vingad syns på Haga". I PB finns 5 000 medlemmar, varav 1 400 i Stockholm. I PB finns Sveriges äldsta sångkör. I manskören skall det vara 60 personer, detsamma gäller i Musikkåren. Damer kan ej bli medlemmar, men de får numera vara med på ordensfestligheter. Vår kung är medlem.

Vi fick en väldigt fin information om PB, men jag slutar med ett tack till Margareta i vår utflyktskommitté för en trevlig eftermiddag i den kyliga vårvintern.

Dagny Löfberg

Grönland
Öppet hus den 19 mars hade samlat ett 60-tal medlemmar och Hans hälsade som vanligt alla välkomna, då speciellt en ny medlem. Kaffevärdinnor var Gurli, Dagmar och Ulla med Lennart som assistent.

Hans påminde om att i morgon är det "vårdagjämning" vilket betyder att under det kommande dygnet är dag och natt lika långa. Så är det över hela jordklotet just detta dygn. Ett annat fenomen som råder den 21 mars är att solen står så i förhållande till jordklotet att båda polerna är teoretiskt 24 timar lika "halv dag/natt", sedan får nordpolen dag och sydpolen natt.

Hans gav oss en tänkvärd vers "Det är få som vet hur bra vi har det, det är många som vet hur bra vi skulle kunna ha det".

Efter kaffet var det dags för en resa till världens största ö "Grönland." Johannes Mårlöv och Leif Olsson berättade och visade bilder från en resa de gjort i augusti månad 1999 till vad de kallade "frihetens land". Ett på sitt sätt exotiskt landområde som till 85% är täckt av snö och is. Namnet är missvisande, "Island" vore riktigare men det är ju upptaget på ett närliggande örike. Det är endast den södra delen av ön, (som ligger på samma breddgrad som Uppsala) och ett stycke upp på västra sidan som är bebodd. När man färdas med båt utanför denna del av landet ser man ett fantastiskt "islandskap" med insprängda små byar och städer. Från dessa isberg som kan vara hundra meter höga och stupar rakt ned i havet frigörs stora isstycken och störtar ned i havet och bildar flytande isberg. Dessa flytande isberg kan vara mycket stora. Man skall betänka att endast 10% syns över vattenytan och utgör en stor fara för sjöfarten.

Det är mer än tusen år sedan "Erik den Röde" och hans nordbor slog sig ned i detta kustland, en kyrkoruin finns kvar som minner om detta. De livnärde sig på jakt och fiske och det är än i denna dag huvudnäringen på Grönland.

Grönlands befolkning är fåtalig och utgörs av 55 000 individer men hela öns yta är mycket stor och omfattar 2 175 000 kvadratkilometer och är 4-5 gånger större än Sverige. Hela öns längd är drygt 250 mil och ungefär 100 mil bred.

Klimatet är arktiskt, temperaturen kan sommartid komma upp till plus 10 grader för att vintertid sjunka ner emot minus 40 grader.

Grönland styrs självständigt men är till stor del avhängigt av Danmark och då inte minst ekonomiskt. Grönlands flagga är en symbol för den uppgående solen och innehåller samma färger som den danska flaggan.

Från det grönländska språket har vi fått ord som t ex Anorak och Kajak.

De båda berättarna hade som de själva uttryckte det gjort en dröm verklig genom sitt besök och de längtade tillbaka.

Höstlövets reporter

Grattis Stockholm, 750 år
År 1252 omnämns Stockholm första gången i skrift, då Birger Jarl detta år utfärdade två stycken brev daterade i Stockholm. Det finns tyvärr inga bilder bevarade som kan berätta om hur Stockholm såg ut på medeltiden. Den s k "Vädersolstavlan" i Storkyrkan är den äldsta kända avbildning av Stockholm och visar staden från Mälaren ut mot Saltsjön. Slottet "Tre kronor" och Storkyrkan dominerar bebyggelsen på den lilla stadsholmen, som idag benämnes Gamla stan.

Tavlan i Storkyrkan målades år 1535 av Urban Målare på beställning av Olaus Petri. Sannolikt kopierades tavlan och förnyades år 1636 av Jacob Eldfas som var hovmålare hos drottning Maria Eleonora. När tavlan i Storkyrkan målades berättas det att det visade sig "vädersolar", ett slags väderfenomen över staden och som tolkades som ett olycksbådande järtecken.

Stockholm rustar sig nu för att fira 750-års jubileum och höjdpunkter skall bli 1-8 juni med ett extra firande av nationaldagen den 6 juni.

Postverket uppmärksammar jubileumet med en frimärksutgåva med två motiv hämtade från "Vädersolstavlan" i Storkyrkan.

Höstlövets reporter

Hallwylska palatset
Vår utflyktskommitté hade den 21 mars ordnat ett besök här för 19 medlemmar till detta välbevarade 1900-tals högrestånds hem. Palatset ligger vid ostligaste delen av Hamngatan ner mot Nybroplan. Efter att blivit nekad den tomt där Dramaten ligger idag uppfördes under åren 1893-99 denna byggnad under ledning av arkitekt I. G. Clason.

Den ekonomiska bakgrunden till byggnationen ligger i att Wilhelm Kempe var storägare i Voxne-Ljusne skogsindustrier, sedermera Mo & Domsjö AB.

Wilhelm Kempe var gift och fick dottern Anna Fredrika Vilhelmina (1844-1930). Vilhelmina hade en tråkig uppväxt, hon hade en sträng och hård guvernant. Hon fick t ex inte vara ute och träffa andra ungdomar. Detta tror man är upphovet till att hon började samla på allsköns ting, hon blev rent besatt av sitt samlande och hon katalogiserade allt.

Det var Vilhelmina som låg bakom byggnationen. Hon gifte sig med den tyske riksgreven Walter von Hallwyl. Palatset blev oerhört påkostat, högsta möjliga kvalitet beträffande hantverk och material. Vi vandrar genom de olika salarna, vi började med matsalen där man dukat upp middagar för 20-30 gäster. Gästerna underhölls av en orkester som spelade i ett angränsande rum och musiken kom ut genom ett trägaller i väggen.

Vi går genom salar för damer och för herrar, musiksalong med en stor "Steinbeck"- flygel , biljardrum, sängkammare och badrum. Överallt eleganta möbler, speglar och textilier. Flera salar med samlingar av fint porslin från Kina, alla sorters konstföremål men även en stor samling alldagliga saker.

Palatset skänktes av Vilhelmina till Svenska staten med en lång rad bestämmelser och förbehåll. Så t ex. föreskrevs att palatset skulle hållas tillgängligt för allmänheten, vidare att palatsets verksamhet skall ledas av en välutbildad kvinnlig person.

Vi fick vara med om en trevlig visning av ett mycket påkostat hem från början av 1900-talet och vi kan inte vara annat än tacksamma för att detta bevarats för eftervärlden.

Höstlövets reporter

Dikt
Det blir bättre framåt kvällen/skrev en eftertänksam vän./Dagen ställer stora krav/ingenting man tänkt blev av./ Men mot kvällningen i stillhet/blir man nästan som förbytt./ Då, när inget märkbart händer lever man på nytt.

Brita af Geijerstam, 100 år i år

Påskmacka med trubadur Håkan Steijen
Öppet hus den 26 mars hade samlat ett 60-tal medlemmar och Hans hälsade alla välkomna och då speciellt Kjell Jonsson som var ny medlem. Ett tack till alla som ställt upp och kokat ägg, dukat m m till denna påskinspirerade träff. Vi har precis passerat "Maria bebådelsedag" med allt vad det innebär med våfflor o dyl.

För att ytterligare förhöja påskstämningen gav Hans oss ett recept på hur vi kan tillreda en god äggtoddy. Man har äggulor i en skål, tillsätter socker och lite vatten därefter konjak efter behag (om man har någon).

Hans redovisade vilka utflykter som var aktuella den närmaste tiden.

Vår ordförande P O meddelade att vi inte får vara kvar i kyrksalen.

Till kaffet serverades en äggmacka som var god. Samtidigt underhöll trubaduren Håkan Steijen med sång och gitarrspel. Han sjöng en rad välkända visor av Ruben Nilsson, Evert Taube och Olle Adolphson. Håkan som vi träffar till vardags på Kruxet gjorde ett bejublat framträdande.

Stephan Breyer från "Breyers Touring" besökte oss för att berätta om en planerad SPF-resa till Tyrolen i september. Men han började med att berätta om en alldeles speciell resa till Kina. En resa som verkligen är prisvärd och som har natur, kultur och historia som tyngdpunkt. En resa är planerad till slutet av mars 2003. Något att tänka på.

Beträffande resan till Tyrolen så är den planerad till den 13 september i år och utgörs av en bussresa på 10 dagar.

Stephan, som den sanne "Wienare" han är, talade så varmt om det vackra Österrikiska alplandskapet, med höga bergmassiv och djupa dalgångar. Dessutom besök på många välkända platser. Vi som deltagit i Stephans tidigare resor vet att man bor bra, äter gott och att han är en bra reseledare med fin känsla för god service.

Som avslutning läste Stephan en tänkvärd dikt:

"Ögonblicket"

Vart gick den dag som snabbt försvann i morgondagens port./När kom den morgon när jag fann att livet var så kort./Det går en natt, det går en dag vart dygn ifrån vår tid./Tag vara på dess levnadsdag, tag emot, behåll och giv./Vart ögonblick är livet nu tag vara på dess stund./Du vet så lite om när du har kvar blott en sekund.

Mötet avslutades med sedvanlig lottdragning på entrebiljetterna och ödet ville att Hans Hellströms biljett kom upp som segrare. Tänk så det kan bli.

Höstlövets reporter

Bordtennis
Sista speldag är fredagen den 10 maj och sen gör vi uppehåll översommaren. En riktigt skön sommar önskar jag er alla.

Georg "Jojje" Eriksson

Öppet Hus den 2 april, sång och musik av Sven-Erik Österberg
Med ett strålande vårväder ute hade ett 50-tal medlemmar samlats i kyrksalen. Hans hälsade som vanligt alla välkomna och kaffevärdinnor var Alice, Maria, Rosa och Ulla-Britt.

Hans påminde om kommande aktiviteter, besök på UD och Nationalmuseum samt utflykter till Trosa, Bornholm och Åbo.

P O meddelande att vi tyvärr inte får vara kvar i kyrksalen utan måste söka oss annan lokal för våra sammankomster. Vi har fått en lång rad uppdrag av tidningen Metro. Vi skall i reklamsyfte dela ut saker vid Globen, vid T-banestationer och på några centrala platser i stan.

Efter kaffet underhöll Sven-Erik Österberg med sång och dikter. "En resa genom Stockholm" kallade han sitt program. En vandring genom vår vackra stad med sång och diktning.

Han började med Ruben Nilssons visa "Våran stad Eken". Vandringen började uppe på Östermalm mot gamla Klara kvarteren. På kafét Cosmopolit där välkända Klarabohemerna hade sitt stamlokus. Han sjöng Nils Ferlins visa "På Ahrenbergs tid". Vi kom till Gamla stan där han citerade Anna Myrberg som under pseudonymen "Svarta masken" skrivit en serie mörka dikter om livet i Gamla stan.

Som avslutning förflyttade vi oss upp till Södermalm och alla sjöng med i "Prästinnan i Prästgatans vimmel". Ett trevligt program med många välkända strofer.

Mötet avslutades med att Rut Rimeus vann en Bingolott på entrebiljetten.

Höstlövets reporter

Varför är det djurnamn på kinesiska år?
Enligt en gammal kinesisk legend som berättar att för flera tusen år sedan beslutade "Buddha" att bjuda till sig jordens alla djur på nyårsaftonen. Det blev endast tolv olika djur som kom till honom. Buddha ville hedra dessa sina gäster med att de skulle få ge namn åt 12 år framåt. Djuren var: råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, fåret, apan, tuppen, hunden och grisen.

Detta blev upptakten till den kinesiska kalendern som börjar om efter tolv år. Det gäller att hålla reda på vilken tolvtedel man åsyftar när man skall berätta något historiskt.

Höstlövets reporter

"Att vara nöjd med lite är svårt, att vara nöjd med mycket är omöjligt".

Vi hälsar följande nya medlemmar välkomna:
Anna Maria Bodén, Jörgen Bodén, Sune Modigh, Margaretha Bergström, Bo Bergström och Alice Pettersson.

Från utflyktskommittén
Maj

Juni

Eftersom vi inte vet så mycket om hur hösten kommer att bli för SPF:s del har vi inte bokat några besök eller utflykter ännu, men vi har många förslag på gång. T ex besök i Synagogan, Rådhuset, Skånska Gruvan. Vi påminner om resan till Tyrolen med Breyer Touring den 13-23 september.

Vi tackar för att Ni velat följa med på våra olika arrangemang under den gångna terminen och för att Ni alltid haft det goda och glada humöret med Er. Ha´ en bra sommar, så ses vi friska och pigga i höst.

Ingeborg 88 77 81 Gerd 646 29 07 Margareta 646 97 67