Avlopp, näringsåtervinning

Att återvinna saker och ting i framtiden

Det finns mycket man kan göra för att främja återvinning av material. Några möjligheter skissas här:

Det finns ca 30 st slutna tankar för WC-avlopp inom Hultaområdet. Åtminstone en av dem tycks, av tömningsschemat att döma, höra till en åretruntbostad, övriga tillhör fritidshus. Det finns även 27 st tvåkammarbrunnar för BDT-vatten, som töms vartannat år. Kretsloppsföreningen önskar inte att just nu utöka slamprojektet till dessa anläggningar eller torrdass i området. Bland annat vill man avvakta Arlas utvärdering av detta och ett annat liknande slamprojekt.

Det skulle också vara intressant att få reda på vilka främmande ämnen som kan finnas i urin och fekalier. Sådana analyser behöver lite bredare statistiskt underlag än vad de två urinbrunnarna i Hulta kan erbjuda, och är dessutom så kostsamma att hjälp utifrån i så fall måste till.

Bekymret med höga halter av nonylfenol i slammet har tagits upp på ett medlemsmöte. Där informerades också de närvarande om hur man undviker att detta ämne hamnar i avloppet. Om höga halter ändå uppmäts under 1997 behöver noggrannare studier göras för att spåra ämnets ursprung och för att komma till rätta med problemet. I det här sammanhanget kan det vara intressant att göra försök med att avvattna slammet, och därpå analysera mängden främmande ämnen, bland annat nonylfenol.

Nu är bara frågan.....Hur stimulerar man människor att prova kretsloppstoalettsystem ???

Ett flertal av byarnas hushåll är intresserade av att installera urinseparation, det framgick av enkätsvaren från 1996. Men finns detta intresse även om man inte kan få tillräcklig ekonomisk hjälp? Det finns åter sk ROT-avdrag att få. För omställningen till det ekologiskt uthålliga samhället som regeringen har talat om har staten avsatt pengar. Av dessa kan man söka medel till kretsloppsanpassade toaletter genom Länsstyrelsen. Se vidare kapitlet "Regler och lagar.....".

En möjlig väg att gå vidare med urinseparering kan vara att anordna ett "inspirationsmöte" med en efterföljande studiecirkel om separerteknik. Cirkeln kan förslagsvis utmynna i att var och en som är intresserad får möjlighet att bestämma sig för vilken teknisk lösning som passar deras hus bäst, samt grundligt utreda kostnader. Då vet man vad man har att ta ställning till lite mera konkret.