| Gattaca (USA 1997; 1h41'). Obestämd framtid på obestämd plats i USA. Vincent (Ethan Hawke) arbetar under sitt alias Jerome som rymdpilotaspirant på anläggningen Gattaca, ett ställe dit bara människor med hög intelligens och perfekta gener har tillträde. Vincents alias kommer sig av att han inte har dessa perfekta gener, utan har köpt sig in genom att betala en rullstolsbunden man, Jerome Morrow (Jude Law), för att denne ska förse honom med perfekt blod, urin och annat testbart som han behöver i de rigorösa säkerhetskontrollerna. Vincent drömmer om att få åka till Titan, Saturnus största måne. Då Vincents närmast högre chef mördas vidtar en mängd extra kontroller av personalen, eftersom polisen funnit ett hårstrå som tillhör en "invalid", någon som på genetisk grund inte ska ha tillträde. Vincents kollega, Irene Cassini (Uma Thurman), börjar förstå att Vincent har fuskat sig in, men hon fördömer honom inte - själv är hon också genmanipulerad. Det är många ingredienser som gör Gattaca usel. Först och främst känner jag inget som helst engagemang för Vincents öde, och det beror nog mycket på filmens pinsamt konventionella berättarstil. Efter att en mängd enkelt ihopsatta scener under en halvtimme passerat revy med berättarröst (bara en sådan sak, berättarröst i en halvtimme!) om Vincents barndom, fortsätter filmen i nutid (egentligen framtid, förstås) med ännu fler klichéscener och -händelser, direkt tagna ur nybörjarboken i manusförfattande, som om regissören vore livrädd att publiken inte skulle förstå händelseförloppet. Men om något är enkelt att följa så är det händelseförloppet. Och detta är extra irriterande eftersom det utöver händelseförloppet knappt finns något av värde att förstå eller tänka på eller ens lägga märke till i denna film. Några tankar kunde väl manusförfattaren ha ägnat personernas karaktärer, deras känslor och tankar. Och lite jobb kunde han väl ha lagt på dialogskrivandet. Inte heller science fiction-inslagen - att samhället starkt premierar människor med de rätta arvsanlagen - imponerar i påhittighet, varken som idé eller i de färdiga scenerna. De enda möjligen positiva inslagen som finns i denna film är fotot och designen, men personligen har jag svårt att njuta av sådant då produkten i övrigt är både hjärt- och hjärndöd. Även skådespelarna är mestadels dåliga. Gattaca är årets sämsta film på bio. Med Gore Vidal (chefen Josef), Xander Berkeley (Lamar), Jayne Brook (Marie), Elias Koteas (Antonio) m.fl. Foto: Slavomir Idziak. Musik: Michael Nyman. Produktionsdesign: Jan Roelfs. Kostym: Colleen Atwood. Klippning: Lisa Zeno Churgin. Manus och regi: Andrew Niccol. * |