| Falling Down (USA 1993; 1h52'). Los Angeles, det är stekhett. William Foster (Michael Douglas) har suttit länge i bilkö, men nu har han fått nog. Han lämnar bilen i kön och börjar gå hemåt istället. Hemåt är i detta fall inte hem till mamman (Lois Smith), som William bor hos (vilket vi dock får reda på först långt in i filmen), utan till förra frun Beth (Barbara Hershey). Trots att de är frånskilda och William har besöksförbud, har han bestämt sig för att hälsa på dottern Adele (Joey Hope Singer) på hennes födelsedag. Det blir en våldsam vandring, där William, som uppenbarligen saknar vissa spärrar, börjar med att gå bärsärkagång i en närbutik som förestås av en Mr Lee (Michael Paul Chan) därför att Colapriset är för högt. Han antastas av ett latinogäng men jagar iväg dem med ett baseballträ. Han får beröm av en nazistisk överskottslagerförsäljare (Frederic Forrest) som tror att William slår ner folk av ideologisk övertygelse. Mötet slutar med att William skjuter nazisten. Ett vägbygge tillhör de andra saker som är i vägen för Williams vandring. Polisen får snart upp ögonen för att en och samma man verkar vara orsak till all denna förödelse, och det blir polisman Prendergast (Robert Duvall) som på sin sista tjänstgöringsdag får ta itu med Foster, som till slut hunnit upp sin fru och dotter på en pir. Falling Down är en fascinerande film, spännande men samtidigt trovärdig, intressant genom att vi bara lite i taget lär känna huvudpersonens psyke. Och kan vi inte glimtvis känna igen oss själva i huvudpersonens beteenden och åsikter, om aldrig så lite? En scen man gärna minns är den där William Foster på hamburgerkedjan Whammyburger försöker beställa frukost. Så otroligt, och ändå så mitt i prick. Med Rachel Ticotin (Prendergasts kollega Sandra), Tuesday Weld (Prendergasts fru Amanda), Raymond J. Barry (Captain Yardley), D. W. Moffett (Det. Lydecker), Steve Park (Det. Brian), Kimberly Scott (Det. Jones), John Fleck (efterhängsen tiggare i park), Valentino D. Harrison (unge som vet hur man avfyrar pansarskott), Jack Betts (golfaren Frank), Wayne Duvall, Brent Hinkley (Rick, föreståndare på Whammyburger), Dedee Pfeiffer (Sheila på Whammyburger), Vondie Curtis-Hall (demonstrant utanför bank) m.fl. Manus: Ebbe Roe Smith. Foto: Andrzej Bartkowiak. Musik: James Newton Howard. Produktionsdesign: Barbara Ling. Kostym: Marlene Stewart. Klippning: Paul Hirsch. Regi: Joel Schumacher. **** |