| En fisk som heter Wanda (A Fish Called Wanda) (England 1988; 1h48'). Buttre George (Tom Georgeson), kraftigt stammande djurvännen och akvarieägaren Ken (Michael Palin), trögtänkte Otto (Kevin Kline) och bystiga Wanda (Jamie Lee Curtis) planerar att genomföra ett storrån mot en bank. Ken är den samlande personen: George å ena sidan och Otto och Wanda, som utger sig för att vara syskon, å den andra, känner inte varandra sedan tidigare. Otto och Wanda har efter det lyckade rånet tänkt lägga beslag på diamanterna och sticka, men George har tydligen tänkt samma sak, så när Otto och Wanda tänker ta diamanterna är de borta. George har dock inte hunnit smita iväg än, och han kan därför gripas efter ett anonymt tips som Wanda ringer in. Då har George redan hunnit låta Ken ta ansvaret för bytet. Wanda hade tänkt blåsa även Otto, som inte alls är hennes bror, på diamanterna, men får ändra taktik nu när de är borta. Istället avlägger hon och Otto visit hos George i häktet och säger att de inte alls förstår hur polisen kunnat fånga honom. George är mycket misstänksam mot dem, men försäkrar att diamanterna är i säkert förvar. Wanda går nu in för att, under förevändningen att hon är amerikansk juridikstudent, lära känna Georges advokat Archie Leach (John Cleese), som lever ett hunsat liv under frun Wendy (Maria Aitken). Om George skulle avslöja gömstället för att få strafflindring, så skulle han nämligen göra det för sin advokat först, och då gäller det att vara på plats. En rad förvecklingar och förväxlingar tar vid, bl.a. med en berömd scen där John Cleese dansar naken under det han utstöter ryska glosor. Ken har på sin front stora problem med att ta livet av ett vittne, en gammal dam, Mrs Candy (Patricia Hayes) vars hundar Ken nästan körde på vid flykten från rånplatsen. Upplösning sker på Heathrow Airport. Historien i En fisk som heter Wanda är vid eventuellt skärskådande inte helt konsistent, även om den är fantasifullt utarbetad. Filmen har dock tempo och är proppfylld med skämt som går hem, vilket sammantaget gör den till en fröjd från början till slut. Manus av John Cleese efter historia av John Cleese och Charles Crichton. Musik: John Du Prez. Produktionsdesign: Roger Murray-Leach. Foto: Alan Hume. Klippning: John Jympson. Med Geoffrey Palmer (domare), Cynthia Caylor (Archies dotter Portia), Stephen Fry (man som slås ned av Otto på Heathrow) m.fl. Regi: Charles Crichton. **** |