| Allt eller inget (The Full Monty) (England 1997; 1h30'). Gaz (Robert Carlyle) är en arbetslös, småkriminell och frånskild Sheffield-bo. Han får inte längre träffa sin son Nathan (William Snape) om han inte skrapar ihop 700 pund i underhåll. Gaz för upp ögonen för att det kan finnas pengar att tjäna i strippbranschen, sedan en Chippendales-show besökt staden och dragit fulla hus. Han försöker övertala sin småtjocke kompis Dave (Mark Addy) att vara med. De räddar i sin tur livet på rödlätte självmordskandidaten Lomper (Steve Huison), och vips är de tre. Men ingen kan dansa. De engagerar en lite äldre man, Gerald (Tom Wilkinson), likaledes arbetslös, men på idog jakt efter jobb, eftersom han upprätthåller bilden av att ha arbete för sin lyxälskande fru. Men de skulle behöva vara några till. En svart man som kallar sig Horse (Paul Barber), och som åtminstone en gång i tiden har kunnat dansa bra, ansluter sig, liksom välhängde Guy (Hugo Speer). Vi får följa deras mer eller mindre pinsamma förberedelser till showen. När de övar i en övergiven industrilokal, som de inte har någon rätt att vistas i, kommer en polisman förbi och undrar var all musik kommer ifrån. De åker fast. En övervakningskamera i lokalen har spelat in allting, och bilderna läcker ut till pressen. Alla förberedelser ser ut att ha varit förgäves, men icke så - nu tar biljettförsäljningen fart... Allt eller inget är lite lös i sin struktur, ibland uppbyggd mer som skämtkavalkad än historia, och den har bara bråkdelen av den värme som omger t.ex. The Commitments, men i gengäld är den hela tiden mycket underhållande. Jag har sällan skrattat så mycket under en film. Manus: Simon Beaufoy. Foto: John de Borman. Musik: Anne Dudley. Produktionsdesign: Max Gottlieb. Kostym: Jill Taylor. Klippning: David Freeman och Nicholas Moore. Med Emily Woolf (Mandy), Lesley Sharp (Jean), Deirdre Costello (Linda), Bruce Jones (Reg), Paul Butterworth (Barry), Dave Hill (Alan), June Broughton (Lompers mor) m.fl. Regi: Peter Cattaneo. **** |