 |
Kameror och bilder |
Hur den färdiga bilden ser ut beror till 99% på fotografen och filmen och högst 1 % på kameramärke. Kameratypen kan ju påverka till viss del, bara en kamera med växeloptik tillåter telebilder eller vidvinkelbilder. Själv har jag använt ett flertal olika kamerafabrikat och modeller t ex Exa, Asahi Pentax, Nikon, Rollei, Leica, Mamiya, Olympus och Minolta. I efterhand är det nära nog omöjligt att se någon teknisk skillnad som beror på kamerorna när man granskar bilderna. Däremot inverkar filmfabrikatet en hel del. Nog ångrar man att man tog en mängd diabilder på ett visst märke som inte klarat tidens tand. Pentax modell MX var mycket trivsam och hade en mängd bra objektiv, men hanteringsmässsigt var den ett nummer för liten vilket gjorde att jag bytte till Nikon FM som har ungefär samma mått som äldre Pentax-modeller t ex SV och SP. FM har dessutom ett ljusmätningssystem som fungerar ungefär som MX, så övergången var relativt smärtfri. Jag har senare kompletterat med en F3HP som har bättre sökarbild, men är något klumpigare. Den mer spot-betonade mätningen kan dessutom lura fotografen om man inte tänker sig för. En bra kamera är det i alla fall. Jag har alltid gillat vidvinkelbilder och för detta ändamål använder jag ofta en Leica M2 utrustad med en Super Angulon 21 mm. Trots sin ålder är det ett objektiv med prestanda som är svåra att överträffa idag. Leican är ju en klassiker, men man får, liksom när det gäller klassiska bilar och flygplan, försaka en del moderniteter. Systemet för filmladdning på M2 och M3 anser jag dock överlägset det på senare Leica-modeller och för övrigt alla andra småbildskameror utom de allra senaste (dra fram filmen till det oranga märket.....). Man är alltid säker på att filmen matas fram på rätt sätt. 2003 tog jag det naturliga steget till digitalkamera. Det man vinner är naturligtvis snabbhet - bilderna är direkt tillgängliga för konsumtion. Men den LCD-skärm som kameran är utrustad med är oanvändbar i dagsljus och ger liksom genomsiktssökaren ingen uppfattning om skärpa för närbilder. För makro och telebilder kommer jag alltså att fortsätta släpa på den gamla utrustningen liksom för att ta diabilder att visa upp i fotoklubbssammanhang. |
In real life you rarely see any difference in the finished picture that can be attributed to camera brand or construction. A good camera system, however, gives you the opportunity to use tele, macro or wide-angle lenses. Good lenses also reduce flare so that you don´t have to take photos with the "sun in the back". In 1963 I bought my first Pentax and I used Pentaxes until I changed ower to Nikon in the 80´s. I liked the MX but it was a tad too small. My favourite Nikon is the FM/FM2 of which I have owned three. Now I have changed one of them for a F3 HP. For wide-angle shots I often use an old Leica M2 with a Super Angulon 21mm/3,4 lens. As the view-finder takes the place of the (useless) Metrawatt meter, I use a hand-held Calcu-Light. My lenses for the Nikons include 24, 35, 35-105, 55 macro and 200 macro. Somtimes I share lenses with fellow photografers and I part-own an old Novo-Flex 400 mm. In 2003 I took the inevitable step and bought a digital camera. My Canon PowerShot S30 is not cutting edge technology but it fits my needs. For tele and macro purposes I will continue to use my convetional camera as well as for making dias for photo club use.
|
My Pentax SV with 50 mm 2,0 and 35mm 3,5
semi-automatic Auto-Takumar, now retired