| Hägring | |
|
Havet andas i solvärmens död. Sanden är het som blod. Pulsådern viskar frasande gåtor i öronsnäckan. Som skovlar av grus väser på min kista. |
|
Dyningen sveper oupphörligt över min panna sin isande svalkande svepning. (Publicerad i lyriktidskriften "MOSAIK 80" NR.4,1991) Back to main page |