[Tillsammans] [Förträng det inte] [Åskskuren] [Långt iväg] [Rädd]
[Gryningen]
[Förträng det inte]
En hälsning till "dig" från Jonas
TILLSAMMANS
Du var vinden
jag en storm
vi virvlade
blåste och röt
tillsammans en kraft
som skrämde
stark och vild
när vi skildes från varann
utan vindens kraft
stormen stillnade
endast en sval vind
och åter vita segel på havet
FÖRTRÄNG DET INTE
Förträng det inte
utan bevara minnena
längst inom dig
de ljusa och vackra
låt istället
vinden komma fram
och sopa över
det mörka och fula
men glöm inte bort
ty även om det är svårt
är spåren du skapat
minnen av dig själv
ÅSKSKUREN
himlen är gråsvart
regnet öser ner
smattrar på rutorna
som ett hårt trumsolo
människor rusar förbi
plastiga och blöta
ingen tittar upp
regnet döljer ansiktena
de mörka molnen växer
regnet piskar vilt asfalten
alla omgivningar försvinner
som en jättelik nysning
töms himlen på vatten
krafterna når sin klimax
under ett dovt mullrande
syns de nakna ansiktena
upplysta av vita blixtar
är de bleka och rädda
som ett naturens raveparty
formar ljus och ljud
en hetsig puls
springande människor
tar skydd - gömmer sig
till sist har raseriet ebbat ut
det stillnar - tystnar
en förväntansfylld tystnad
himlen ljusnar och ljudet återvänder
med regnskvalp och fågelkvitter
solen lockar fram färgerna
och allt doftar friskt
det smakar lite ozon
trädens grönska lyser av liv
kurande människor återupptar sin färd
generade över sin visade rädsla
tittar de inte i varandras ögon
allting precis som vanligt
LÅNGT IVÄG
Vill du ro med mig?
långt bort någonstans
ensamma, bara vi
inget segel, inga åror
ror med mina händer
Dina händer?
Nej, våra!
Ror med våra händer
bort tillsammans
någonstans
RÄDD
rädd
fåordig
tvekar
som berusad
orden bubblar upp
munnen rör sig
utan innehåll
ingen mening
mångordig
rädd
GRYNINGEN
ur gryningens göl
drack nattens fåglar
tills alla föll döda ner
vid månens sista suck
morgonrodnadens flamingos
bygger sitt näste i ljuset
horisontens siden
vingarnas gyllene vind
FÖRTRÄNG DET INTE
förträng det inte
utan bevara minnena
längst inom dig
de ljusa och vackra
låt istället
vinden komma fram
och sopa över
det mörka och fula
men glöm inte bort
ty även om det är svårt
är spåren du skapat
minnen av dig själv
|
