Debatt och diskussion

Inlägg

021021

Som första inlägg kommer ett från Ordförande i Riksföreningen för Histopatologi.

Bakgrunden till detta inlägg är ett möte mellan Vårdförbundet, IBL och de olika riksföreningarna inom laboratoriemedicinska specialiteter. Frågan för dagen gällde den skyddade yrkestiteln och vilken betydelse den haft sedan den introducerades. Vad som kom fram där, och som är orsaken till detta debattinlägg, är den information som framkom angående en ny utbildning.

Det pågår diskussioner på olika platser i landet om att det finns ett behov av en ny personalkategori på Patologilaboratorier för att avlasta biomedicinska analytiker från okvalificerade arbetsuppgifter. Frågan har, informellt, kommit från patologer vad vi som representanter för biomedcinska analytiker tycker om det. Frågan gällande vilka arbetsuppgifter vi kan släppa har varit uppe på nätverksträffar för arbetledare och avdelningschefer, men jag anser att den bör diskuteras av alla.

Vad nu framkommit är att det planeras en utbildning som kallas 'Kvalificerad yrkesutbildning' och som planeras ge KY-poäng. Dessa poäng har inget att göra med högskolepoäng och kan inte tillgodoräknas vid eventuella högskolestudier. Personerna på denna utbildning ska gå en tvåårig utbildning och där efter vara utbildade för att "utföra vissa typer av laboratorieanalyser självständigt". Det är den definition man använder på biomedicinska analytiker med undantaget 'vissa typer'.

Min fråga är då vad kommer dessa personalkategori att kallas?

Vilka arbetsuppgifter ska de utföra på ett patologilab? De kommer knappast att nöja sig med att utföra arbetsuppgifter som labdisk och arkivering.

Vad jag är rädd för är att arbetsgivarna kommer att anställa dessa, med kortare utbildning, för att utföra våra arbetsuppgifter eftersom de kommer att få lägre lön. Ska vi ha en "bugetvariant" på biomedicinska analytiker? Skyddad yrkestitel innebär inte skyddat yrke. Arbetsgivare kan konvertera tjänster, som är biomedicinka analytikertjänster, kalla dem något annat och där med anställa vem som helst. Detta har skett på bland annat mikrobiologiska laboratorier och kliniskt kemiska laboratorier.

Kommer vi få en typ av personal, biomedicinska analytiker , med en längre utbildning och en annan, "histoassistenter" (mitt eget förslag), med kortare utbildning? Detta system som man bland annat har i USA. Kommer vi i framtiden att utveckla yrket mot att biomedicinska analytiker fungerar som 'kvalitetsgaranter', som borgar för att utförda analyser är rätt utförda och att resultatet är tillförlitligt? Biomedicinska analytiker som innehar bredare teoretiska och praktiska kunskaper? Biomedicinska analytiker, som utför mer avancerade tekniker och kommer vi att ha "histoassistenter" som utför arbetsuppgifter där man inte har ett behov av en längre utbildning? Snittning? Sköta färgmaksinen? Sköta monteringsmaskin? Lösnigsberedning?

Vad jag vill är att detta diskuteras och att debattinlägg kommer.

Vilka arbetsuppgifter kan vi släppa utan att det upplevs som ett hot mot vår yrkesroll?

Är en ny personalkategori ett hot mot vårt yrke?

Hur går det med ackrediterade lab?

Vad anser Du?

Charlotte Bergström

Ordförande, Riksföreningen för Histopatologi

Maila ditt inlägg till Webbmaster