Ett år med Loka...

9 veckor 11 veckor 4 mån 5 mån 6 mån 11 mån 1 år 1,5 år
En valp i mitt hus !

26/12-97

Jag har blivit hundägare ! Lycklig matte till Loka, Goldenvalp snart 9 veckor. Att skaffa hund var inget överilat beslut, snarare en 30-årig dröm som blivit verklig. Jag har förberett mig hela hösten. Läst böcker om hundar, lånat hundar av släkt och vänner, pratat med andra hundägare osv. Men, det spelar ingen roll, det går inte riktigt att föreställa sig vad det innebär att ha en liten valp i huset förrän den finns där.

Det var likadant innan vi kom hem från BB med första barnet - det tog ett tag innan vi förstod att livet hade förändrats, att sonen kommit för att stanna. Jag har dessutom varit "valp-gravid" under hösten. Har i princip gått igenom alla stadier. Osäkerheten i början, skulle det bli någon tik ? skulle valparna må bra ? Mot slutet när hämtningsdatum närmade sig blev jag alltmer rastlös. Allting fanns färdigt, korg, matskålar, koppel. En lång ledighet planerad, barnen hos pappan för att kunna ge valpen en lugn start. Sista veckan masade sig fram, skulle det aldrig bli söndag...

Nu har Loka varit hos oss i 5 dagar. Fem intensiva, roliga, jobbiga, speciella dagar. Hon har varit jätteduktig, kommer oftast när vi ropar, kissar och bajsar på tidningar eller ute. River och sliter i allt samt tuggar på allt som kommer i hennes väg,(gärna mina händer !).

28/12-97

Ytterligare två dagar ! Det händer saker hela tiden med en livlig valp i huset. Vi har provat att låta Loka gå i koppel. I början var det visserligen mest ett evigt stannande för att "klia bort" halsbandet, men det går lite bättre för varje gång. Roligast är nog att hon älskar att trotsigt sätta sig på ändan, för att sedan komma som ett jehu på en gång när jag ropar. Tror hon gör det med flit, det blir ju massor med beröm och kel när hon är så duktig på att komma...

Just nu sover hon utslagen i sin korg efter att ha "välkomnat" pojkarna som kom hem idag efter att ha firat julen med sin pappa. Speciellt Daniel hade lite svårt att värja sig mot en ivrigt hoppande och nafsande Loka med massor av kli i tandköttet. Inser att jag måste vara ordentligt bestämd mot henne ibland...

11/1-98

Loka har hunnit bli 11 veckor. Hon växer så det knakar och blir duktigare och duktigare för varje dag som går. För ett par dagar sen fick jag stänga av vardagsrummet. Loka kunde varken låta bli det gamla matsalsbordet eller alla spännande sladdar bakom stereon. Nu får hon hålla till i köket istället, vilket har fört med sig att hon faktiskt hellre gör sina behov ute än inne. Tidningarna fick jag ta bort i vilket fall som helst, de var mycket roligare att riva och slita i än att kissa på...

I förra veckan började vi lämna henne ensam några timmar (måste ju arbeta också). Det har gått jättebra och jag tror hon faktiskt tyckte det var skönt att slippa allt stoj ett tag. Hon har varit mycket lugnare sedan dess !
Hursomhelst har det visat sig vara väldigt roligt att ha hund - trots vädret !

14/2-98

Tiden går snabbt och Loka är snart 4 månader. Hon måste böja ner huvudet för att gå under soffbordet, och lägger sedan en tid tillbaka utan någon svårighet nosen på köksbordet. Det sista har ju självfallet lett till en del bestämda nej och nerfösanden. Årets första semla hamnade t ex av misstag, i ett obevakat ögonblick, i just Lokas mage. Mums...

Vi har börjat på kurs också, Loka och jag. Varje tisdagskväll trotsar vi kyla eller regn för att jag ska lära mig hunduppfostran. Det är jättenyttigt både för Loka och mig - synd bara att inte tiden vill räcka till för att träna mer i veckorna, speciellt som hon verkar tycka det är riktigt roligt, särskilt apport-träningen i köket.
Idag var vi dessutom "försökskaniner" på en instruktörskurs i Gävle. 1,5 timme med mycket sitt, ligg, frolic och beröm. Väl hemma igen har Loka varit en mycket trött liten hund - med all rätt !

27/3-98

Loka blir 5 månader idag ! Hon är ingen liten hund längre - passerade nyligen grannens Springer Spaniel i mankhöjd mätt. Sist jag vägde henne stannade vågen på ca 18 kg. Det känns !!! Att lyfta en blöt, smutsig Loka över badkarskanten kräver lyftteknik. Tyvärr har det varit ofrånkomligt den senaste veckan eftersom det är tämligen lerigt ute. Är man en 5-månaders goldenvalp älskar man dessutom att rulla runt i lervällingen, gärna tillsammans med bästa kompisen Mira.

Vi har börjat gå lite längre promenader och upptäcker nya, spännande promenadvägar nästan varje dag. I den närliggande skogen finns gott om stigar att nosa sig fram på och mattes kondis har märkbart förbättrats ! Jag ångrar inte en dag att jag skaffade Loka ! Mår bättre både till kropp och själ och det känns väldigt konstigt att nu tänka sig en vardag utan henne.

28/4-98

Lycka är en blöt nos ! Jag läste detta en tid innan jag skaffade Loka och det stämmer verkligen väl. Loka och jag har blivit jättekompisar och har utvecklat vår alldeles egna relation. Jag älskar henne mycket och är följdaktligen ordentligt rädd att det ska hända min fyrfota vän något. En natt för ett par veckor sedan vaknade jag kallsvettig av att ha drömt att Loka blivit påkörd av en bil och mist halva huvudet... Den morgonen kändes det extra härligt att bli väckt av en pigg och hungrig hund, ivrigt viftande på svansen.

En 6 månaders goldenvalp är ingen liten hund längre men det kan man ju inte begära att Loka riktigt förstå. Hon ska leka med alla hundar oavsett om de är schäfrar, taxar eller små yorkshireterrier.

27/9-98

Loka är snart ett år. Hon är fullvuxen, men fortfarande väldigt mycket valp. Eftersom det blev ont om tid i våras, så går vi på valpkurs nu istället. Hon ser ut som en jättestor och förvildad baby i jämförelse med sina kurskompisar som de flesta är mellan 3 och 5 månader. Dessutom kan hon inte förstå varför hon inte får springa omkring och busa och leka hela tiden...
Förhoppningsvis så kan vi lära oss lite iallafall !

På inrådan av en hundvan granne så köpte vi för någon månad sen en sele till Loka. Det visade sig vara en hit ! Hon går mycket bättre i koppel när selen är på och promenaderna har blivit både längre och trevligare.

Tomas har börjat springa med henne och det går bättre och bättre. I början sprang hon mest fram och tillbaka, men nu följer hon honom ganska bra.

7/11-98

Loka har blivit 1 år och vi firade henne med både korv och bakelse !
Ett par veckor innan sin 1-årsdag upptäckte jag blod i pälsen där bak. Loka löpte för första gången ! Jag hade haft det på känn ett tag eftersom hon uppträtt lite konstigt hemma sista tiden, lite oroligt. Första dagarna kom det inte så mycket men sen blev det nödvändigt med ett tikskydd. Jag var minst sagt tveksam om hon skulle acceptera det, men efter en hel kvälls tillrättavisanden vid minsta antydan på att hon ville slita av sig skyddet så gick det jättebra !

Precis som många andra tik-ägare "lovat" så har hon lugnat ner sig efter första "löpet". Häromkvällen var hon riktigt kelig och vi låg länge och gosade i soffan. Det har inte gått tidigare. Loka börjar bli den där stora, mysiga hunden jag bara drömde om tidigare !

15/4-99

Det här blir nog sista delen i dagboken ! Loka känns nu som en självklar familjemedlem och vi har lärt känna varandra riktigt bra. Jag förstår henne bättre och bättre och vet nästan på en gång varför hon skäller t ex. Hon är fortfarande väldigt lekfull och när vi har henne lös så älskar hon att komma med pinnar stora som träd - som bara måste kastas ! Hon är envis och hoppar bedjande brevid mig eller sambon tills vi ger upp och börjar leka. Vilket vi oftast gör, iallafall för en stund.

I januari fick vi barn. Jag oroade mig länge för hur hon skulle reagera och om jag skulle ha tid med henne på samma sätt. Det kändes tråkigt om Loka skulle känna sig åsidosatt, men än så länge har det faktiskt gått jättebra och vi har bara fått hitta nya rutiner.
Mot slutet av graviditeten blev jag förvånad över hur bra det gick att gå med henne - konditionen har onekligen förbättrats sen jag skaffade hund ! Eftersom jag dock inte orkade gå lika långt som vanligt så försökte jag ha henne mycket lös istället. Detta resulterade i att hon har blivit riktigt duktig att komma på inkallning, vilket hon har fortsatt med, men nu klarar hon även av att stolt spatsera i koppel brevid barnvagnen. Styrkt av detta så provade jag i förra veckan att cykla med henne. Det kändes lite osäkert till en början, men jag tror hon kommer att klara av det också - med lite träning !

Lokas egen sida...