Freiburg-uppropet
Fler än tusen läkare, framförallt tyska, har undertecknat det sk. "Freiburg-uppropet". De manar till stopp i utbyggnaden av mobiltelefonnätet pga de hälsobesvär hos sina patienter som de observerat och som de kunnat relatera till basstationer för mobiltelefoni, DECT-telefoner eller mobiltelefoner.
Freiburg-uppropets text i sammandrag:
Som etablerade läkare riktar vi oss till läkarkåren, till politiskt ansvariga för medicin och folkhälsa, såväl som till allmänheten för att uttrycka vår djupa oro för våra medmänniskors hälsa. Vi har under de senaste åren observerat en dramatisk ökning av svåra och kroniska sjukdomar hos våra patienter, i synnerhet;
- Inlärnings-, koncentrations- och beteendestörningar hos barn, t.ex. hyperaktivitet
- Blodtrycksförändringar som blivit allt svårare att behandla med medicin
- Hjärtrytmstörningar
- Hjärtinfarkt och stroke hos allt yngre människor
- Hjärndegenerativa sjukdomar t.ex. Alzheimer och epilepsi
- Cancersjukdomar som leukemi och hjärntumörer.
|
Vi iakttar dessutom allt oftare olika störningar som felaktigt uppfattas som psykosomatiska, t.ex.;
- Huvudvärk och migrän
- Kronisk utmattning
- Inre oro
- Sömnlöshet och trötthet under dagen
- Öronsus/tinnitus
- Infektionsbenägenhet
- Nerv- och mjukdelssmärtor med svårtolkade orsaker
|
|
Vi ser allt oftare ett tydligt samband i tid och rum mellan insjuknande och nytillkommen exponering för pulsad mikrovågsstrålning t.ex. efter:
- Installation av en mobilsändare i patientens närmiljö
- Intensiv användning av mobiltelefon
- Installation av en trådlös DECT-telefon i hemmet eller närmiljön.
|
Vi kan inte längre tro på ett rent slumpmässigt sammanträffande, eftersom vi;
- alltför ofta observerat en tydlig koncentration av speciella ohälsosymtom i områden exponerade för mikrovågsstrålning
- alltför ofta konstaterat en förbättrad hälsa efter reducering eller eliminering av strålningen i patientens närmiljö
- alltför ofta kunnat bekräfta en osedvanligt hög elektromagnetisk strålningsintensitet på platsen.
|
Mot bakgrund av våra dagliga erfarenheter betraktar vi den sedan 1992 införda och numera heltäckande mobiltelefonin och de sedan 1995 saluförda sladdlösa DECT-telefonerna som en av de främsta orsakerna till denna ödesdigra utveckling. Gravida, barn och ungdom, gamla och sjuka människor är särskilt utsatta.
|
Vi ser det ökande antalet kroniskt sjuka också till följd av en oansvarig gränsvärdespolitik som inte skyddar befolkningen från kort- och i synnerhet långtidseffekter av mobilstrålning. Istället skyddar man användningen av en teknik som sedan länge visat sig vara skadlig. Det är för oss början på en mycket allvarlig utveckling, som utgör ett hot för många människors hälsa. Vi accepterar inte längre att tvingas vänta på fler verklighetsfrämmande forskningsresultat, ofta påverkade av industrin, medan undersökningar som påvisar hälsoeffekter ignoreras. Vi anser det helt nödvändigt att agera nu!
|
Försiktighetsprincipen och dess tillämpning
|
En viktig del i miljöbalken i svensk lag är Försiktighetsprincipen, som ska kunna användas för att motverka risker som ännu inte anses vetenskapligt säkerställda. Miljöbalkens försiktighetsprincip är tillämplig så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra olägenhet för människors hälsa.
Vetenskapsmän har andra kriterier för då sambandet mellan en exponering och ohälsa ska anses vara säkerställt. Resultatet från en ensam studie är inte tillräckligt för att den miljömedicinska expertisen anser att ett samband är fullt vetenskapligt bevisat eller säkerställt. De kräver att upprepade studier ger samma resultat. Men många företeelser kan innebära hälsorisker även innan forskarna upprepat och framförallt kommit överens om att sambandet är säkerställt.
|
Försiktighetsprincipens syfte är att vara ett skydd mot dess icke ännu vetenskapligt säkerställda risker. Vetenskapsmän och beslutsfattare har alltså helt olika utgångspunkter för de olika bedömningar som ska göras av samma hälsoproblem. Det ger utrymme för missförstånd. SSI och Socialstyrelsen brukar uttala att det inte finns några belägg för att strålning från basstationer innebär några hälsorisker för allmänheten.
Detta är endast riktigt om man med det menar att det inte finns konsensus bland forskarna om att riskerna är vetenskapligt säkerställda. Myndigheterna vilseleder därmed de politiska beslutsfattarna att tro att det är säkerställt att basstationerna inte kan innebär några hälsoproblem. Så är långt ifrån fallet:
|
|
I själva verket finns det endast en enda studie som studerar påvekan på människor av 3G och det under endast 15-20 minuter, 3770 ggr under det värde som SSI anser skyddar oss med stor säkerhetsmarginal. Försökspersonerna rapporterade symtom som yrsel, andnöd krypningar. |
Enligt miljöbalken åligger det verksamhetsutövaren att visa att verksamheten inte innebär risker, en sk omvänd bevisbörda.....
|
Juristfirman Unité konstaterar:
Även om EU:s beslut om att införa 3G ger de olika medlemsstaterna stor frihet att göra detta efter de egna nationella förutsättningarna, måste fastställd EU-lagstiftning följas. Av artikel 174 i EG-fördraget följer att försiktighetsprincipen skall tillämpas. Följande omständigheter visar att så inte har skett då det gäller den svenska 3G-utbyggnaden:
- Det extremt höga kravet på täckningsgrad ger inget utrymme för strålningsbegränsade zoner till de elöverkänsliga personer som redan lider av samhällets allt mer intensifierade strålmiljö.
- Den information SSI och Socialstyrelsen ger om hälsoriskerna syftar endast till de höga krav miljömedicinsk expertis ställer för att en hälsorisk skall anses vara säkerställd. Myndighetsinformationen ges alltså inte med utgångspunkt från de förutsättningar som anges i försiktighetsprincipen. Detta vilseleder olika beslutsfattare.
- 3G-utbyggnaden har påbörjats och fortgår utan att staten har utrett om detta är förenligt med gällande hälsoskyddslagstiftning.
|
|