Datorernas historia

 

Datorernas historia kan beskrivas som relativt kort. Men om man börjar med ENIAC så kommer man ca 50 år tillbaka i tiden. Men här är det hemdatorns historia som det handlar om.

Hemdatorns historia började med Altair 8800 som var en "plåtlåda med lysdioder". Den var baserad på intels 8080 processor. Den hade ingen skärm, man läste nämligen av lysdioderna på datorns front. Den såldes som byggsats när den kom 1975.

Samma år kom Apple 1 som var ett kretskort med chips när den kom. Men dock ett fungerande sådant. Den såldes färdigbyggd när den kom. Den såldes i ca 100 exemplar.

När Apple II kom 1977 fick Apple sitt stora genombrott. Den var bra i skolan, utmärkt hemdator och klarade av ett småföretags krav. Det skrevs en hel del program till den. Den hade ett bra tangentbord och ett riktigt skal. Den var, liksom sin föregångare baserad på processorn 6502 som var en mycket populär processor under slutet av 70-talet och början av 80-talet.

1977 släppte också Commodore sin PET 2001. Den var gjord av plåt och vägde 27 kg. den hade alla komponenter i en enhet. Den var även känd för sitt mikroskopiska tangentbord och sin strulande bandstation. Den var också baserad på 6502 processorn.

Nästa dator var ABC 80 från svenska Luxor. Den hade en ombyggd sv/v tv som skärm. Datorns strömförsörjning sitter i skärmen. Den fick sitt stora genombrott i skolorna. Ville man koppla in mer än en bandstation fick man köpa en stor och klumpig expansions låda att stoppa kort i. När den lanserades kostade den ca 7900 kr. Denna dator var utrustad med processorn Z80. Den såldes i 20 000 exemplar. Jag har faktiskt ett exemplar av denna hel svenska dator i min ägo. Läs om den här.

1980 kom Commodore med sin VIC 20, vilken hit! Den klarade färggrafik och hade ett bra tangentbord. Det fanns även en diskettstation till den som hette VIC 1540 och en bandstation som hette VIC 1530. Den såldes i ca 2 000000 exemplar. Den här datorn hade 6502 som processor. Den kan du läsa om här.

Samma år kom också Sinclair med sin zx 80. Den var mycket kompakt och den såldes färdigbyggd eller som byggsats. Den klarade inte färggrafik och hade ett mycket hårt tangentbord, men den var väldigt billig, ca 1200 kr. Man anslöt den till en tv.

1981 släppte Apple efterföljaren till Apple II, nämligen Apple III. Man kunde förse den med en hårddisk på hela 5 Mb. Datorn hamnade dock i motvind och försäljningen gick trögt.

Det året släppte Sinclair också sin zx 81 som var uppföljaren till zx 80. Denna dator klarade inte heller färggrafik och tangentbordet var dåligt. Men den sålde ändå bra eftersom den var billig.

Detta var också året då Canon försökte ta sej in på datormarknaden med sin CX-1. Den hade monokrom skärm och programmerades i BASIC eller assembler. Datorn blev aldrig någon succé av okända skäl.

IBM släppte också sitt CGA kort som kunde visa 4 färger på en PC. CGA står för Colour Graphics Architecture. Ett tidigt pc-spel i färg var klassikern Lunar Lander där man ska försöka landa med en lite. månfarkost. Det har även släppts i en 3D version för inte så länge sen. Men pc:n var fortfarande för "kontorig" för spel. Där blev 80-talets vinnare c64 och Amiga.

1982 släppte Apple sin Apple IIe som var en förbättrad modell av Apple II. Den hade bl.a. mer minne.

1983 började rykten cirkulera om en superdator som skulle heta Lorriane. Det var den som senare blev den klassiska Amiga 1000.

Men låt oss återvända till 1983. Det här året kom nämligen Commodore med sin Commodore 64. Den hade överlägsen grafik och detsamma gällde ljudet. Den blev en ofantlig succé och 1000-tals program och spel skrevs till den. Den är faktiskt världens mest sålda dator, den såldes nämligen i 20 000000 exemplar världen över. C64 ägarna hade 100-tals spel till sina C64:or, mer än dom någonsin hann spela. Man kunde ansluta allt möjligt till en C64, bl.a. modem, joystick, diskettstation, ljuspenna, mm. Den första modellen kallades för "brödburken". När den sen släpptes i en modernare design sjönk priset under 2000 kr och den blev omåttligt poppis. Ingen dator (förutom PC:n) har drabbats av så omfattande piratkopiering som c64:an. Om du vill veta mer om c64 ska du kolla min länksamling, min c64-sida eller exemplaret i min samling.

1984 släppte Apple sin Macintosh som arbetade på ett helt annat sätt än det som var vanligt då, den hade ett grafisk arbetsmiljö och styrdes av en mus. Macintosh är också namnet på en äppelsort. Macintosh blir den grafiska branschens favorit. Jag har faktiskt en specialutgåva av den som jag köpte för 130 kr på en loppmarknad. Vill du läsa om den så klicka här!

1985 kom äntligen Amiga 1000 ut på marknaden. Den liknar på många sätt en modern dator, bl.a. så har den datorn i en egen enhet. Den hade också en grafisk arbetsmiljö. Den klarade hela 4096 färger när övriga datorer bara klarade 256 färger. Den kunde också multitaska (göra flera saker samtidigt) det lyckades andra darorer med ca 10 år senare. När man startade Amiga 1000 var man tvungen att stoppa in en diskett med boot filerna. På insidan av skalet runt datorn finns namnteckningarna från dom som var med och utvecklade Amigan. Amiga betyder flickvän på spanska.

1986 släppte Commodore sin c128 som fungerade som både en c64 och en 128. Man kunde även köra CP/M på den om man hade en 1571 diskettstation. Den blev inte en lika stor succé som c64. Givetvis har jag en i min ägo. Om du vill läsa om den så är det här du ska klicka.

1986 släppte Amiga sin Amiga 2000 som var lika snabb som en A1000, dom ända skillnaderna från A1000 var att boot filerna var inlagda i ROM chipet och att den hade fler kortplatser.

1987 släpptes Amiga 500. Nu fick Amigan sitt stora genombrott, massor av folk köpte datorn. Dessutom så hade man byggt ihop tangentbordet och datorn så att den såg ut som en större c64. Den var den ultimata speldatorn.

Nu dominerade c64, Amiga och Ataris datorer på marknaden. PC var absolut inget för spel eftersom den inte alls hade något bra ljud. Den var först runt 89-90 som datorerna utrustades med Adlib ljudkort och sen Soundblaster. 286:an hade funnits sen 1985 men priserna på en sån maskin var hutlösa, 20.000 kr för en dator utan skärm, blä! Runt 1988 kom 386:an men den var också för dyr för en normal "gamer". Först när 486:an kom skulle PC:n få sitt genombrott på spelsidan.

Fram till 1990 var det ganska lugnt på datorfronten, nån Atari dök upp. Men 1990 var det dags igen!

Nu släppte Amiga sin A3000 som var en riktig värsting maskin. Den kostade 32.000 kr med en färgskärm. Den var en riktig proffsdator speciellt lämpad för tung grafik.

1991 släppte Amiga sin första rejäla flopp, nämligen Amiga 500+. Den hade något nytt chip och Amiga OS 2.0. Det låter kanske inte så dumt men vem ville köpa en A500 som det bara gick att köra ett fåtal gamla A500 spel på? (Programmerarna missade lite på kompatibilitets sidan).

1992 släppte dom sin största flopp nämligen CD-tv. Den var en A500 utan tangentbord förklädd till CD-spelare. Egentligen var idén inte så dum, se på marknaden i dag, allt är CD. Men Amiga var för tidiga ut på marknaden med produkten. Man satsade mycket pengar på hårdvaran men ingen brydde sej om mjukvaran.

1993 släppte dom Amiga 600 hade samma prestanda som en A500+. Men den var mycket mindre, eftersom den inte hade något numeriskt tangentbord. Dessutom var alla delar monterade på moderkortet vilket sänkte priset (ca 3300 kr i Sverige) men gjorde att det blev svårare att expandera den. Jag har en i min samling, vill du läsa om den ska du klicka här.

Samma år kom också Amiga CD-32. Den var en CD baserad spelkonsol som från början hade sålt bra men intresset sjönk när det visade sej att dom flesta spel var gamla Amiga spel.

1994 släppte Amiga sin A4000 och A1200. Amiga 4000 var den första 32-bitars datorn som Amiga släppte. Amiga 1200 var en budgetvariant av A4000 även denna dator var 32-bitare. Amiga 1200 blev mycket populär även fast den hade missat den viktiga julhandeln. Men Amigas, ägare, Commodore hade ändå mycket svag ekonomi. Floppen med CD-tv hade kostat mycket pengar. Man hade även försökt återuppliva sin gamla c64 som en spelkonsol.

1995 sålde Commodore Amiga och lite tidigare hade dom själva gått i konkurs.

Och så slutar hemdatorns historia.

Tillbaka

© Felix Hansen 1999 - 2000