Österrike "befriades" av ryssar, engelsmän, fransmän och amerikanare, vilka sinsemellan delat upp landet i fyra zoner. Som turist märker man inte så mycket av ockupationen, men det stackars folket har säkert inget emot, om det än en gång blir som det var före kriget. I flera år har den österrikiska frågan diskuterats, men fram till något fredsfördrag har man inte kommit.

Ryska zonen är så gott som stängd för turister, utom det att det finns ett par bilvägar genom deras område, vilka leder till Wien. På vår färd kom vi blott igenom den engelska och amerikanska zonen. Någon skarpt markerad gräns mellan de olika zonerna finns inte. Österrike är ungefär så stort som Svealand och har mer än 70 procent av sin yta täckt av berg. Här bor omkring 7 millioner människor, som till mer än 90 procent är katoliker.

Över Graz kommer vi så småningom till Salzburg. Här föddes 1756 Wolfgang Amadeus Mozart, en av musikhistoriens genialaste och mest mångsidiga tonsättare. Man behöver bara tänka på hans verk "Figaros bröllop" och "Trollflöjten". De är alltfort i sitt slag ouppnåeliga mästerverk. Mina medresenärer tog in på ett s.k. Gasthaus. Jag däremot var för gammal för att få vila där, enligt de uppgifter som damen gav oss. Efter en stunds sökande fann jag ett hotell. Men det var dyrt. Salzburg är faktiskt Österrikes dyraste plats, men så är staden också en stor turistort samt centrum för de amerikanska ockupationstrupperna. Salzburg har många magnifika byggnader i gammal barockstil, däribland Universitetskyrkan och Mozartmuseet. I museet får man bl.a. se tonkonstnärens vagga. Under de stora festspelen, som varje år hålles här, uppföres här Mozarts musik av världens finaste artister. Från Salzburg kan man besöka många småorter, bland dem Oberndorf, där sången "Stilla natt, heliga natt" en gång skrevs.