Ja, nu är det höst och man ser fram mot år 2000. Jag tänker på vad jag har fått av den här sista halvan århundrade.

Allt, ja allt som är roligt men också allt det sorgliga saker som hänt. Men jag har skrivit " Mitt liv " först i rubriken. Bakåt vill jag inte tänka, utan jag vill tänka framåt. Snegla bakåt kan man göra. Men inte för mycket.

Det ena sättet är att gå ut i naturen. Jag går Gärna ut och lyssnar i skogen. På allt, såsom t.ex. fåglarna uppe i luften likaså nere på marken. Jag och mina föräldrar såg en Älghona med sitt nyfödda lam ute på en åker. Jag stannade bilen och vi såg hur graciöst älghonan stärkte sig upp efter en samling löv uppe i ett träd.

Jag ser ut över stora fält och letar efter något att fästa blicken på. Ibland ser jag något ibland ser jag ingenting. Men jag hoppas att jag får se något fint som kommer av naturen eller av någon människa.

Av naturen föreseten, kan man få mycket inom handarbeten. Min mor kan ju väva med garner av naturen, vävgarnsfärger alltså. Man färgar den genom "Växt-färgning ". Man färgar garnet med olika växter i naturen. Det är fantastiskt roligt, att se när det blir den färgen som man hade tänkt sig. Men ibland så blir det en annan färg än man tror.

Man kan ta en båt och se på sjölivet också. Alla sjöfåglar. Och alla olika sorters fiskar nere under ytan som man kan få upp. Man kan fiska också som min pappa gjorde nere i Capri utanför Strömstad. (Ett av Kullenbergs semesterhusområde). En Torsk på 8,75 kg. Från en klippa på land. Som var 9.2 meter lång. Pappa hade ett dåligt spö men en proffsrulle rulle. Tråden till kast-rullen var dåligt det också. Det tog 20 minuter för honom att få den i land. I Maj månad var det, men mamma gick ut i det kalla vattnet och sköt iland någonting. Hon trodde att det var en pryl eller en stövel. Men till sist så stack det upp en ruggfena ur havet. Det var en torsk som kom upp lite halvdöd av vattentrycket. Men det var bara 14-15 grader varmt i havsvattnet. Inga badskor eller stövlar hade mamma när hon var i vattnet.

Men mamma som är kunnig på att rensa och laga i ordning en fisk. Hon bjöd pappa och mig efter en timme på kokt härlig torsk. Nästan alla på Capris sem-mesterhusområdet kom och fick se torsken. Den siste som kom fick se såg bara huvudet som var 34 cm lågnt. Ifrån munnen till gälarnas bortre ända.

Den lille fiskaren som jag är var ute med en fiske båt. LL 149 Björn med 3 mans besättning en ganska lugn dag, i augusti månad. När vi mina föräldrar och jag, semestrade i Smögen. Jag tog en hel foto-svit av ett yrkes-fiske.

Hur dom gjorde skall jag berätta här : Nätet i, förberedelserna 2-3 timmar före fångsten och nätet upp sedan ur havet. Fullt med alla olika havsdjur. Tömma nätet och sedan i med nätet i havet igen. För nätet var i havet tre gånger om dagen. Sortera fisken som hade varit i nätet, kasta i det som inte dög. Krabbor och kräftor i ett bås. Sen var det torskar, plattfisk och annan fisk som kom upp. Även Marulk kom upp, fisken är god sägs det men ful om man ser på den framifrån..

Tog alla moment av yrkes-fisket som blev 25-30 bilder. Det var lite sjögång så jag sökte mig ned till motorn. Där det var lugnast. För jag var sjösjuk. Jag mådde illa av sjön alltså. Men jag tog alla kort vare sig det var stilla eller inte. Ute på sjön alltså. Och det är roligt att ha bilderna av fångsten och se på dom många år efter.

Men när jag kom hem igen så var det fast mark. Och jag var helt frisk då. Och livet gick tillbaka till dagsgörat. Men jag behöver bara gå ut i parken som är bredvid där jag bor. Och sätta sig på en bänk. Prata med folk eller se sig omkring och kanske se en hare eller en igelkott. Som letar efter mat eller något annat av värde.