Matchreferat

En målrik 0-0 match

Seriematch Härryda - Skjutet kl. 19.00 den 15 maj 2001
Resultat: 0 - 1 (0-0)
Målskyttar: Patrik Larsson
Arena: Härryda gräs
Publik: 36 bockstensmän och 4 BKare
Väder: Sol

Skjutetspelarna var i tid, trots att det var bortamatch, lång, långt ute på landet. Minns ett tre år gammalt referat signerat Palmqvisten, där han så poetiskt beskrev resan till Hindås så här: "…de grönvita färdades genom ett drömskt landskap endast befolkat av kor och rökande mopedister…" Om rökning och mopeder är en lantligt företeelse vet jag inte, men visst röktes det och "burnades" på sina håll i Härryda. Klubbstugan och omklädningsrummet framkallade glada rop då det fanns både massagebänk och taktiktavla. Inget som vi i Skjutet nyttjar flitigt, men sådana detaljer hjälper till att bygga upp en proffsig atmosfär innan match. Nästa överraskning var matchstället, dagen till ära inlånat av Bohus, då Skjutet och Härryda båda trivs i grönvitt. Bohus ställ visade sig vara knallgult och med kraftfull bröstreklam för restaurang Cactus. Stans stadshotell, får man förmoda. Undertecknad blev i alla fall nervös - hur såg den gula tian ut!? Bra visade det sig och uppvärmningen kunde börja. Gräsplanen, som var en rallycrossbana som hade klätt ut sig, luktade nyklippt. Arenan ståtade också med egen matchklocka och för att ytterligare måla upp bilden av vilken kontinental stämning som rådde nämner jag SAS-planen som lågflög över plan under hela uppvärmningen. Det var sommar, gräs, match, publik och kilovis med förväntningar i luften. Skulle Henke göra en ny stormatch, eller skulle han bli utvisad? Skulle vi lyckas bakbinda Härrydas saftige forward, han med vulkanskyddet? Härrydas målvakt som enligt säkra källor skulle vara liten och rund, hade han magrat och växt? Det skulle visa sig när domaren blåste igång matchen. Skjutet inleder bra, trycker upp Härryda, vilket inte är någon bedrift då plan är oförskämt kort. Oavsett så resulterar det direkt i ett par målchanser. Undertecknad blir fri med målvakten efter en chansartad löpning men fotbollsplan rensar själv ut till hörna. I den plan har Härryda helt klart en 12:e spelare. Nästa chans, givetvis firma Jocke/Larsson, Jocke skarvar, Larsson rinner igenom och blir fälld. Tycker Larsson, tycker vi, tycker domarn. Men inte Härrydas back som blir fly förbaskad och anklagar manen i svart för att titta för mycket på TV!? Alla som såg matchen Malmö-IFK vet vad han menar. Men domaren, stursk av gårdagens tv-bilder, visar ut Härrydaspelaren och dömer frispark för skjutet. Bollen far lite fram och tillbaka under en tiominutersperiod. Sedan händer det! Henke som redan tidigare i matchen ruffat till sig ett gult kort, tar nu sats för att glidtackla Härrydas framtormande forward. I ett moln av damm, lösa benskydd och saliv dyker en rufsig Henke upp och slår ut med armarna. Den gesten brukar rendera i rött kort. Inget undantag denna gång. Båda lagen har således tio man var. Färre man på plan borde betyda större ytor. Men den ekvationen gäller inte öster om Landvetter. Trångt var det alltså. Resten av halvleken. Båda lagen trängde ihop sig som ett fett Stabilo Boss-streck på mittplan. Då och då kom en diagonal cross från Skjutets ytterbackar och genast blev det farligt. Men 0-0 i halvlek. P g a utvisningen av Henke spelade Oskar nu mittback och visade som vanligt prov på goda ledaregenskaper och en obändig vilja. Jocke fick ta kanten och Larsson blev därmed ensam på topp. Om detta pratade vi i halvlek och kom fram till att Larsson ska fortsätta tjuva på topp och kanterna ska ha tålamod med de sällsynta uppspelen. Andra halvlek började som den första, fast utan utvisningar. Ställningskrig kryddat med några få crossar på våra kantspelare. Och Larsson jagade oförtröttligt vidare på topp. Ett makalöst viktigt jagande skulle det visa sig. För när orken tryter, spelarna är markerade och plan är dum så är det skönt att ha en kille som Larsson. Tio minuter från slutet får han sin femtioelfte löpboll (för att inte skriva upp Larsson alldeles för mycket, ska det sägas att både undertecknad & Co har frispelat Larsson under matchen utan önskat resultat), Larsson börjar rinna igenom. När Larsson rinner går det till så här: Han springer med i bollbanan så länge som möjligt utan att röra bollen, när backen närmar sig för ett brytningsförsök, accelererar Larsson och skjuter i steget. Som vanligt blir det mål. 1-0 till Skjutet och, som sagt, tio minuter kvar. Finishtaktiken kan väl karaktäriseras som köttmur med rätt att kontra.. Effektivt men självklart nervöst. Mycket beröm ska backlinjen ha för ett föredömligt jobb i slutminuterna. Håkan med sin rutin och sitt lugn. Markus med stitt stora hjärta. Oskar med sin tyska fysik. Och Krishan med sin kraftfulla envishet. Tack försvaret! Och när vi ändå är inne på Kapitlet beröm så vill jag dela ut ett fång rosor till Strand som var lysande bland fartguppen på högerkanten och inte minst Filip som med uppsynen hos en högadlig till häst dirigerar mittfältet när undertecknad är ute på äventyr. Bäva månde Hällesåker.

Skjutet:

MV Guhlin
HB Oskar
L Henke
MB Mackan (Abelardo)
VB AG
HM Krishan
MM ManagerZpång
MM Philip
VM Strand
F Jocke
F Hr Larsson

Bänk: Håkan, Lilleleman
Varning: Henke 2 + det obligatoriska röda