Matchfakta och referat #32

Seriematch: BK Skjutet - Mölndals Godtemplare IK
Resultat: 4-3 (3-1)
Målskyttar: Bo Aztor 2, Jesper Palmqvist, Kristian Hansson
Plats: Heden 2
Tid: Torsdag 15 April klockan 20.00

 

Seriepremiär i schizofrenins tecken.

For a matchreport in English, click on the Union Jack.

Fyllda av förväntan och med äckligt mycket spring i benen stod patienterna på rad utanför Freud's mottagning, Heden 2, denna kalla (+3 och lätt vind) Aprilkväll. Diagnoserna haglade lika tätt som brett, och enbart kirurgen Engel viftade bort teorierna som rappakalja, iklädd sin mössa, direktimporterad från Mayafolket. Då psykofarmakan som vanligt består av snus, cigg och vatten på denna klinik, tog behandlingen inte lång tid. Patienternas namn var: Jerker, Engel, Hg, Bosse, Spång, Sonander, Oskar, Larsson, Damgaard, Palmqvist, Kristian, Jocke och Franco Baresi (AG).
Sällan har BK Skjutet setts så ivriga! Man nästan stress-häcklade domaren i matchen innan, för att få ta planen i besittning så fort som möjligt.
1 minut och 29 sekunder. Jepp. Det är allt det tar. Under dessa 89 sekunder skapar de grönvita 3 snabba anfall, varav det tredje resulterar. Larsson drar förbi försvaret ner till kortlinjen till höger, passar distinkt in till tillrusande Bosse, som stöter in 1-0. Internationellt och stiligt värre. Efter detta händer det grejer. Hela Skjutet springer nu i vansinnesfart omkring, passar, löper i luckor och skjuter. Spelivern är på bristningsgränsen och Mölndal, som förpassats in i ett chocktillstånd av denna anstormning kommer knappt över planhalvan. 10 minuter senare är det dags igen. Spång för bollen strax utanför straffområdet, lättar till Bosse som tar med sig bollen, (en hand kan ha varit inblandad), och rusar igenom och sätter dit tvåan. Ganska snart börjar junior-ruset lägga sig, och ett normalt matchflöde kan infinna sig. Detta innebär att Mölndal kan komma upp. Ett sådant tillfälle är då deras attacante sticker mot mål, med endast Sonander i hasorna. Brytningen som följer skapar vilda protester hos di blåe, som vill ha frilägesutvisning. Nog såg det lite misstänkt ut, men bara Sonander och Konfucius vet svaret på denna koan. Strax därefter får de dock utdelning, och om dagens rättskipare dömde fel för Skjutet nyss, så förbyttes rollerna nu. Trassel efter en tappad höjdboll leder till att en Mölndalsspelare med en ganska lös halvlobb kan slå bollen förbi Jerker, och in i mål. Dock kommer en annan blåklädd springande i klar offsideposition då detta händer. Skjutet fiskar efter bortdömt mål, men det hävdas att han inte inverkade på spelet. Oskar får till några mycket psykologiska kommentarer till mannen i svart om incidenten, allt för att skapa sömnlöshet och eftertvivel för densamme. Skjutet skärper till sig, och strax innan halvtid får Palmqvist en perfekt löpboll av Engel och rusar fram, klipper till både ett täckande ben och boll och lägger in bollen vid burgaveln. 3-1 och det lätt sträckta ledbandet i foten får kylning vid sidan av Håkan.
Sen kommer Freud in på allvar. Inte genom ett byte, men väl i tanke genom hans teorier. För behandlingen verkar inte ha räckt till innan match. Schizofrenin blir påtaglig och Mr Hyde visar sitt slitna och oönskade anlete. Orsaken är svårdiagnostiserad, det finns allt med trötthet efter inledningsruschen till hybris med i bilden. Tråkfotboll varvas med missförstånd, och Mölndal kommer mer och mer in i matchen. Höjdpunkten för de grönvita är det Argentinska anfall som presteras efter en kvart med väggspel och klackar innan bollen smiter utanför stolpen, ditförpassad av Damgaard. Mölndal sliter enträget, även om de nu gnäller en hel del på det minsta skeende. Skjutet faller dock inte in i den fällan utan håller humöret uppe. Dock blir det 3-2. Kontakt och nervositet följer. Nu känns det som man står på en ÖISmatch igen. Trots 7-0-ledning och en kvart kvar blir man alltid nervös på Gamla Ullevi, det är lite charmen av att vara ÖISare; du går aldrig säker. Mitt i detta får vi andrum. Kristian får löpbollen av Oskar, finner krafter och placerar 4-2 kallt till höger. Då tror man det är klart. Icke så. Det är mer invecklat ändå. Den sista minuten pressar Mölndal in 4-3 och skjortan får byta plats med nerverna. Turligt nog är timmen slagen, för strax därefter är det slut. Man redde ut stormen och gick segrande ur striden. Halleluja.

Orsaker och analyser till den pobra andra halvleken är svårövergripliga. Det måste nog till ett rejält diskussionsforum i gästboken för att få facit, om man inte vill lägga händelsen bakom sig fort förstås. Bra idag var Oskar, som trots sin iver att gå in djupt i banan fördelade och tog emot bollar väl. Sonander var skarp, Bosse vass (speciellt i första) och Spången innovativ vid tillfällen. Larsson skapade på egen hand bra farligheter, även det mest i första. Den ryska vadbehandling som AG fick av Håkan i andra halvlek såg ut som klassisk krampkänning, men kan den verkligen ha kommit så tidigt? Kanske är receptet med träning dagen innan match farligt? För övrigt kan meddelas att den årliga straffskyttetävlingen gick av stapeln på träningen igår. Den bestämde att de tre första straffskyttarna i år är: 1.Oskar 2.Palmqvist 3.Spång. Alla missade straffar är bortglömda…

Nåväl, alea jacta est, och det finns bara en väg att gå efter detta, framåt. Redan på tisdag spelas nästa match. Väl mött! /jp

BK Skjutet 15 April 1999:

Mv Jerker
Backar Sonander
A. Grehn
Jocke
Damgaard
Mittfält Larsson
Engel
Spång
Oskar
Anfall Bosse (2 mål)
Palmqvist (1 mål)
Avb. H. Grehn
Kristian Hansson (1 mål)

BK Skjutet BK Skjutet