Matchfakta och referat # 25
Inomhus Seriematch: BK Skjutet - Mölndals Godt.
Resultat: 5-5 (2-1)
Målskyttar: Anders Grehn (2), Johan Damgaard (2), Pontus Glad
Plats: Eriksbergsgården
Tid: 11.30 Lördag 16 Januari

Lördagsmorgon och nio modiga män närmade sig familjen Addams hus. Det tronade brunt och naket på toppen av ett berg i de skumma hamnkvarteren i Eriksbergstrakten. Efter att ha forcerat spindelväv och bowlande gengångare i den trånga entrén, kunde vi stänga dörren om oss och pusta ut. Striden skulle stå lite längre bort i byggnaden, men nu var det dags för taktikupplägg och grova skämt om varandras fotbeklädnad. Advokat Gren som ofta har mycket på hjärtat förde ordet i rummet och på det hela taget var stämningen ganska god. Ingen saknade varken Oskar, Bosse eller självförtroende. Vi kom ganska snabbt fram till att mycket mål framåt och lite där bak kunde vara en vinnande koncept. Laget såg därför ut som följer:
Målvakt - Niklas
Backar - Skager, Spång, Grehn, Damgaard, Pontus, Engel, Leman
Anfall - Larsson, Palmqvist

Skjutet inleder matchen tveksamt. Undertecknad med flera hade problem med att tämja bollen. Och Möndals Tempelriddare kunde prova Niklas egenskaper ett flertal gånger. Det hade Niklas inga problem med. På bänken satt för dagen en civil Sonnander och delade ut goda råd till den som ville lyssna. Det gjorde några. Alltså, 7-8 minuter in på första halvlek började det hända saker. Skager gjorde några patenterade spårvagnsryck, Grehn blev längre och längre dessutom började vi spela bra fotboll. 1-0 följdes av 2-0 som följdes av övermod. Övermod i Skjutets fall innebär att alla anfaller. Tyvärr även när motståndarna har bollen. Halvleken avslutades således i en belägring anförd av Möndals Tempelriddare. Niklas hade förmodligen händerna fulla av lagkamrater när en ensam riddare kunde reducera till 1-2 alldeles innan halvtidsvila.

Undertecknad var sur i pausvilan, men kunde inte skälla allt för mycket då han själv inte till hörde de felfria (man ska inte kasta pil när man ligger i kuvös). Men vi enades ändå om att vi var det bättre laget större delen av första halvlek och att vi skulle fortsätta på det spåret. Det gjorde vi. En stund. En liten stund. Vi hann med andra ord göra 3-1 innan Riddarna började belägra oss igen. Nu går det allt väldigt fort. Så fort att jag har blandat ihop 3-2, 3-3, 4-3, 3-4 och 4-4. Den enda som hängde med var advokat Grehn eftersom han var inblandad i varenda siffra. Misslyckades han bakåt så sprang han helt sonika rakt över plan med bollen och tofflade in den i motståndarnas mål. Märklig period i hans liv. Nåja, 4-4. Nu skulle vi lugna ner oss, 5-4 målet var på väg, det kändes. Men tydligen var de flesta av oss inne i en självdestruktiv period, för när den högst mediokra och fattige riddaren avancerar mot vårt mål accepterar vi det. Vi gör inget åt saken. Stackars Niklas. Men inget ont som inte har något gott med sig. När Tempelriddarna har gjort mål - då är det ju vår tur att anfalla. Hurra! Och vilket anfall sen, det är mål igen. Nu vaknar Skjutet till liv på nytt. Press, press, öppet mål, massor av ben, ännu fler ben (två ben per man gäller inte längre), mållinjen, stolpen, klockan, domarn, Advokat Grehn - så klart, Damgaard, lite fler ben och slutsignal. Aj, aj. Två förlorade poäng och en deppig lördag.

Egentligen såg vi ut som Skjutet anno 1997. Roligt anfall, mindre roligt försvarsspel. Men ändå, inomhus är en kul vintersysselsättning, utomhus däremot - är en sport för riktiga män med hög tyngdpunkt./Spång