I FRIEDRICH,med GUDZ Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wändes Konung/ &c. &c. Giöre här med witterligit/ at/ aldenstund uti Bördtwister här i Riket mycken oreda/ samt widlöftiga och kostsamma Rättegånger dermedelst upkommit/ at hwad i Lagen öfwer sådana måhl är stadgat/ icke allenast til en del/ af långlig tid och andra olägenheter kommit lika som i förgätenhet och ur bruk/ utan ock at man jemwäl ofta gådt ifrån/ och emot des rätta förstånd; Fördenskul/ til betagande af slikt missbruk och irring hädan efter/ hafwe Wi på närwarande Riksens Ständers begiäran/ och med deras samtycke för godt funnit/ dels att sättia Lagen i sitt rätta bruk igen och des mening förklara/ dels ock öfwer ofwannämde måhl ånyo stadga och förordna på sätt och wis/ som följer:
I.
Säljer någor Frälse- eller Skatte-Jord/ eller Frälse-Ränta på Landet/ de man med Arf fångit/ eller i Börd kiöpt hafwer: de skola rätta Bördemannom lagligen upbiudas. Men alt Aflinge är ifrån Börde-Talan fritt/ och aldeles uteslutit.
II.
Skifter man Jord emot Jord på Landet: Wari då sielfwa Skiftesmålet fritt ifrån Bördeklander/ men behålle deremot Bördemännen på bägge sidor/ hwardera sin Rätt til det Tillskifta.
III.
Säljer man sin ärfda Jord eller Ränta/ och de blifwa Lagligen upbudne och lagståndne/ och kiöper sedan annat slikt i stället: det kallas och blifwer fuller Surrogatum och ersättning för den försålde Arf-Jorden/ i Arf; men i Bördesmåhl äger den förste säljarens Bördeman ingen Rätt til des sedermera tilkiöpte Egendom.
IV.
Säljarens Fädernes Fränder äga aldrig rätt/ at börda des Möderne/ ei eller Mödernes Fränder/ at börda des Fäderne.
V.
Uti Säljarens neder- och upstigande Linia, bördas så länge Barn och efterkommande/ eller Föräldrar och Förfäder til äro/ som börda wilja: Men uti des Sido-Linia sträcker sig Bördes-Rätten ei längre/ än til och med Syskone Barn.
VI.
Laga upbud ske på Landet wid tre ordinarie Häradz Ting/ der Egendomen är belägen. Sedan hafwe Bördemannen dag/ natt och åhr ifrån sidsta upbudet/ Godset i börd kiöpa. Angifwer sig ei Bördeman innom den tiden/ och hos wederbörande Häradz-Rätt för kiöparens Räkning nedsätter full lösen/ eller med richtig attest wisar sig hafwa den uti Riksens Ständers Wexel-Banco nedsatt: då stånde det kiöp/ som giordt är/ och äge sedan aldrig Bördemän/ de ware sig myndige eller omyndige/ Man- eller Qwinkön/ afwita/ inrikes eller utrikes/ kunnige om kiöpet eller okunnige/ på den Jord eller Ränta tala/ som så länge stådt oklandrad. Är Jungfru eller öfwermage/ eller afwita/ eller utrikes warande Bördeman/ bewakes på deras Rätt af Förmyndare och Fullmächtige/ hwilka sedan/ om något försummas/ sware wederbörande Lagligen så i det måhlet/ som för annan sin Förwaltning.
VII.
Uti Wädsatt och Lagstånden Egendom/ wari Jungfrus/ öfwermages/ afwitas eller utrikes warandes Rätt ei bättre/ än den föregående siette Puncten om kiöp förmår; doch hwad heller Bördemän lösa/ eller den behåller/ som til pant hafwer/ då fylle til Pantskillingen/ efter det Egendomen Lagligen blifwer wärderad/ eller dem åsämjes.
VIII.
Tränger Förmyndare til at sälja något af sine Pupillers fasta Arf til deras uppehälle/ eller nödiga upfostring/ samråde sig då med tvänne af närmaste Slächten/ som i Riket äro/ och wise sedan in för wederbörande Domare rätta nöd: Gifwer Domaren der til sitt samtycke/ och kiöpet blifwer Lagståndit/ ware det då fritt och otiltalt för Pupillernas widare Bördeklander.
IX.
Ingen tillåtes/ at börda efter wärdering eller Mätismanna ordom/ utan efter det/ som bewisligen är utgifwit/ och uti sielfwa Kiöpe Brefwet finnes uttryckt/ så til Summan, som jämwäl Mynte-Sorten in natura.
X.
Nödgas någon uplåta sin ärfda och fasta Egendom til Giäldz betalning hos en eller flera/ då blir Bördelösen/ antingen det/ hwarföre Egendomen häftar eller det högsta/ som någon Creditor, eller annan Kiöpare derföre gifwa wil.
XI.
Åstundes det af Bördesmannen/ ware uti Kiöp/ både Kiöparen och Säljaren skyldige/ at aflägga liflig Ed/ at på god tro således är betingat och betalt/ som Kiöpe-Brefwet innehåller; samt uti cessione bonorum, Debitor och Creditor, at beswärja Summans richtighet.
XII.
I lika måtto/ när Säljaren/ Kiöparen eller Creditor det fordra/ ware Bördemannen skyldig/ at med liflig Ed erhålla/ det han utan arga list för sig och ingen annan bördar/ doch här med ingom betagit/ at Lagligen börda med lånta Penningar.
XIII.
Ingen Bördeman underskrifwe något Kiöpe-Bref som wittne/ utan förbehåld af sin Bördz-Rätt: Giör han det/ ware för sin Person Bördes-Rätten förlustig.
XIV.
Winner Bördeman Börden/ återställe då Kiöparen/ innan des afträde/ alla så på Godset/ som för godsets skuld giorde bewisliga/ nödiga och oumgängeliga omkostningar.
XV.
Wid afträdet/ lemnas Kiöparen i hela Godsets besittiande til den i hwarje Landzort wanliga nästa Fahrdag/ hwilken här uppe i Swerige är nästföljande Midfasta/ om Domen för Thomas-Messo utfallit och wunnit Laga kraft; men om den intet utfaller/ eller winner Laga kraft förr än efter Thomas-Messo/ et Åhr efter nästa Midfasto. I medlertid äge Kiöparen macht/ utan sin Rätts förlust/ at lyfta den deponerade Kiöpeskillingen/ och betale derföre om han Saken tappar/ antingen han lyfter Penningarne eller intet/ 5. pro Cent om Åhret ifrån depositions terminen til des Godset afträdes.
XVI.
För Banquens Räkning anses wäl fast pant för Lagstånden/ när han stådt oklandrad natt och åhr efter första upbudet/ samt sedan til Auktion anslagen/ Sex wekor för Debitoren och Sex wekor för Bördemannen; Men skulle innan Auktion wärckeligen der på följer/ Banquen öfwerlåta sin Rätt til någon annan/ hwilket ei må ske utan Debitorens samtycke/ då niute fuller en sådan Banquens Rätts innehafware Banquens erhåldne upbud til godo/ men likwäl räknas i hans hand Egendomen emot Debitoren eller Bördemannen icke wara Lagstånden / förr än natt och åhr efter tredie upbudet/ oachtat om Banquens fatalier warit förflutne/ innan transporten skedde eller ei.
XVII.
På samma sätt/ som ofwan til förordnat är om Bördzrätt på Landet/ förhålles och i Städerne/ allenast at emillan Arf och aflinge Jord i Städerne ingen widare åtskilnad uti Börden giöres/ än Stadz-Lagen innehåller/ och at fatalierne uti upbud och Laga stånd der förblifwa/ äfwen som ock hembud/ efter det som wanligit warit och Stadz-Lagen biuder.
XVIII.
Denne Förordning tager sin begynnelse ifrån underskrefne dato, undantagandes den Fämte/ Siunde och Nijonde Puncterne/ samt den senare delen af den Femtonde angående Interesses betalande för den deponerade Bördskillingen/ i hwilka måhl dömes efter den förra Lagen och wanligheten i de saker/ som för detta Lagligen och med behörig Bördskillings deposition äro incaminerade. Är öfwer någon Egendom ännu ingen Laga wärdering gången och faststäld/ då förhålles der med efter den Nijonde Puncten. De öfrige Puncterne anses/ dels såsom en Förklaring öfwer Lagens rätta förstånd/ och dels en tilökning af det/ som i Lagen för detta icke varit så fullkomligen utsatt. Det hwarjom och enom til wederbörlig efterrättelse länder. Til yttermera wisso/ hafwe Wi detta med Wår egen hand underskrifwit/ och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit/ som skiedde på Wårt Residence i Stockholm den 27 Junii Åhr 1720.